Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
skilliga stycken präglad av hänsynslös hårdhet. Gustav III förfäktade
offentligt den moderna uppfattningen, att straffen inte äro till för att »hämna
lagens överträdelser» utan för att »uppväcka varning och förskräckelse hos
en brottsligt sinnad människa». Han arbetade för en oväldig och skyndsam
rättskipning, avskaffade tortyren, inskränkte dödsstraffet — som i 1734 års
lag stadgats på mer än 70 ställen — mildrade andra straff. Så t. ex.
försökte man genom en humanare behandling av ogifta barnaföderskor hindra
de på den tiden vanliga barnamorden. Hädanefter skulle föräldrar och
husbönder till en ogift kvinna, som för dem röjde, att hon väntade barn, »vid
ansvar icke allenast fördölja hennes tillstånd utan också ifrån den tiden,
till dess förlossningen skett, hava vård om henne och befordra barnet till
dop och kristendom». Rikets domare tillhöllos att »icke genom varjehanda
så otjänliga som onyttiga frågor blottställa den lägrade för skymf och andras
begabbelse».
Ett annat uttryck för tidens humanare anda var strävandet att förbättra
sjukvård och sundhetsväsen. Härvid medverkade ännu ett av epokens
förhärskande intressen, det nationalekonomiska, i det att man hoppades att
genom förbättrad sjukvård minska dödligheten och öka folkmängden, vars
endast långsamma stigande var ett av århundradets största bekymmer. En
rad sjukhus grundades under denna tid, så Allmänna barnbördshuset i
Stockholm, som tillika skulle vara utbildningsanstalt för »jordegummor»,
och Sahlgrenska sjukhuset i Göteborg. Till de fattigas hjälp i Stockholm
förordnades tre s. k. fattigmedici, provinsialläkarnas antal och löner ökades,
och en instruktion utfärdades för dem, nya professurer i anatomi och kirurgi
upprättades vid universiteten i Uppsala, Lund och Åbo. Läkarkåren hade
också under den gustavianska tiden en del utmärkta företrädare, så den
berömde kirurgen Olof Acrel, som gav hela sjukhusväsendet en tidsenlig
organisation, och David von Schulzenheim, som grundade den första
anstalten för koppympning i vårt land. En värdig representant för
århundradets allmänt filantropiska anda var Karl Fredrik Scheffer, en varmhjärtad,
uppslagsrik man och ivrig anhängare av upplysningen; på ett för tiden
typiskt sätt förenade han de nationalekonomiska med de humanitära in-
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Det är i stor utsträckning karikatyrister i ord och
bild, som för samtid och eftervärld tecknat Gustav IV Adolfs porträtt. En verkligt
sympatisk bild av den olycklige monarkens drag ger emellertid den tavla, som Huet-Villicrs
1811 målade under den avsatte konungens vistelse hos Ludvig XVIII på Hartwell i
England och som 1814 återgavs i akvatintagravyr av W. Ward. — Kungliga biblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
