Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
koncentration gett en symbolisk bild av tidens strömkantring på det sociala
området.
Också för bondeklassen betecknar den gustavianska tiden ett genombrott.
För den som för de övriga ofrälse stånden voro de reformer, som Gustav III
genomförde på den stormiga riksdagen 1789, av epokgörande betydelse.
Genom bestämmelsen, att alla stånd skulle ha lika rätt att förvärva
frälsejord, bröts ett av adelns främsta privilegier, ensamrätten till frälsejorden.
Andra lagändringar av olika slag, genomförda vid olika tidpunkter under
perioden, bidrogo att frigöra och höja bondeklassen. Spannmålshandeln
frigavs, så att bönderna hädanefter kunde sälja sin säd, var de ville. Vidare
fingo de numera tack vare den nya tjänstehjonsstadgan rätt att fritt
bestämma antalet av sina drängar och pigor. Genom enskiftet, varom
förordningar utfärdades under Gustav IV Adolfs regering, fortsattes
strävandena från storskiftets dagar, att byalagens jord skulle uppdelas så, att
bönderna om möjligt fingo sammanhängande jordstycken. Det övriga
samhällets inställning till bondeklassen började småningom bli en annan, mera
respektfull, och endast två år efter den gustavianska tidens slut, tolkar
Geijer i ord, som sprungit ej blott ur hans utan ur tidens hjärta, sitt ideal
av den svenske odalbonden:
»Må ho som vill gå kring världens rund.
Vare herre och dräng den det kan!
Men jag står helst på min egen grund
och är helst min egen man.»
Femtio år tidigare skulle denna dikt redan av sociala skäl ha varit
otänkbar.
Också för ämbetsmannaklassen innebar tiden i det långa loppet en
avgjord förbättring av villkoren och därför också ett, om ock långsamt,
höjande av den moraliska standarden. På detta område företer dock
perioden särskilt i dess första del fula avigsidor. Ämbetsmännens olycka hade
sedan gammalt varit de ytterst torftiga lönerna och den fattigdom, vari de
flesta levde. Detta förhållande ger den på sätt och vis naturliga förklaringen
till Frihetstidens oerhörda korruption för utländskt guld. Frestelsen att fylla
de vanligen tomma fickorna med de flödande franska och ryska pengarna
blev helt enkelt riksdagsmännen — som ju mestadels voro mer eller mindre
fattiga ämbetsmän —■ övermäktig. Under den gustavianska tiden florerade
liknande oseder, betingade av samma fattigdom. Ackordsväsendet inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
