Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En lantlig idyll frän 1700-talet — de unga dansa kring majstången, medan de äldre titta
på. I centrum sitter prästen, jovialisk och rund och röker långpipa. Sä pä en gång fritt
och patriarkaliskt kunde förhållandet mellan lantprästen och hans församlingsbor vara
— när det var som häst. — Oljemålning av Per Hörberg. Privat ägo. (Efter kopia i
Nordiska museet.)
DEN SVENSKA SOCKNEN UNDER 1700-TALET.
AV HERBERT JOHANSSON.
Den svenska kyrkan hade under 1600-talet en storhetstid liksom den
svenska staten. Kraftfulla biskopar genomförde det kyrkans
reorganisa-tionsarbete, som inleddes med Uppsala möte.
En betydelsefull sida i detta arbete var sockensjälvstyrelsens
pånyttfödelse. Sockenmännen fingo medbestämmanderätt i allt, som rörde
församlingens angelägenheter. Man samlades på sockenstämmor, överläde och
beslöt om gemensamma angelägenheter och utsåg förtroendemän, som
skulle verkställa besluten, kyrkovärdar, sexmän, rotemästare m. fl. Det
hela utgjorde det mest förtroendefulla samarbete mellan prästen och hans
församling. Detta samarbete främjades genom den särlagstiftning,
biskoparna utövade i sina stift genom stiftsstadgor och konstitutioner. Man erinre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
