Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stugubyggnaden såvida kommit, att försambligen med fägnad och nöje för
första gången kunde där sammanträda» (1770). Det regelbundna
öppnandet av sockenstämmorna med bön eller sång visar också, att dessa
sammankomster uppfattades som ett led i socknens religiösa liv.
FATTIGVÅRDEN.
Vår första evangeliska kyrkoordning av år 1571 framhöll, att »ibland
alt annat som vår käre Herre Jesus Kristus och hans heliga apostlar både
med ord och exempel oss befalat hafua, är thet itt stycke icke thet ringaste,
at wij skole lata oss wårde om the fattiga, siuka, halta och blinda».
Fördenskull rekommenderades, att »så wel på landzbygdenne som j städerna»
borde uppföras »några små siukastoffuor allestädz och vthi hwar sockn»,
så att »några personer, fyra eller sex, sigh ther vthi hydda och behielpa
kunde».
Att kyrkoordningens maning att hjälpa de behövande i viss mån
blivit efterkommen, se vi av den kyrkoordning för Växjö stift, som
biskopen Petrus Jonæ och hans domkapitel 1619 utfärdade. I denna talas om
allmosa av årsväxten, som skulle utgå till de fattiga och sammanskjutas
vid allhelgonatid. 1642 års tiggarordning sökte med mera eftertryck
inskärpa kyrkoordningens råd och anvisningar. Mindre sjukstugor eller
fattighus vid kyrkorna föreslogos.
Medelsanskaffningen för fattigvården måste komma att vålla mycket
huvudbry. Med glädje konstaterade kyrkoherden i Skärstad 1648, att
fattigstocken det året givit icke mindre än 15 V2 dal. smt. Fattigstocken blev
BILAGA VID DENNA SIDA. Vdrt land fick redan under Frihetstiden ett t tabellverk»,
en offentlig statistik, vartill då och även långt senare motstycken saknades i andra
länder. De tabeller, som här återges, äro emellertid ett sammandrag ur kyrkoböckerna, gjort
»med myckel arbete», av kyrkoherden i Söderfors bruks församling Pehr Kjellström för
en historik 1791 över bruket; de avse, som synes, tiden 1750—90 och endast kyrkoherdens
egen församling. Trots att materialet sålunda är synnerligen begränsat, ha tabellerna en
rad socialt intressanta kulturhistoriska upplysningar att ge. I dödsfallsstalisliken frapperar
den enorma (men dd vanliga) barnadödligheten; av 464 döda ha 147 inte uppnått 4 års
ålder; tre gånger så många som avlidit av ålderdomssvaghet ha fallit offer för kopporna;
bland folksjukdomarna finner man även lungsoten; största dödssumman har »håll och
Styng, Bröstfeber», väl vad vi skulle kalla lunginflammation. Medellivslängden uppgick
för perioden 1755—75, från vilka år vår äldsta beräkning häröver förskriver sig, till blott
c:a 35 år, men fall av mycket läng livslängd voro inte sällsynta: på 11 dr dogo, såsom
framgår av dessa tabeller, i Söderfors en 93-åring, en 97-åring och en kvinna, som inte
visste exakt, hur gammal hon var, men taxerade sig till 90—95 dr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
