Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kunde lätt inträffa nödår,
då även den besuttne
bonden led brist och då
de kontanta gåvorna
nästan uteblevo.
Sådana grundfonder
eller fattigkassor hade
män redan vid 1760-talets
ingång skaffat sig i de
flesta socknar. Med dessa
fattigkassor drevs
lånerörelse. Räntefoten var
6 %. Jämte
kyrkokas-sorna blevo
fattigfonderna socknarnas lånebanker
långt före sparbankernas
tid. När man inte hade
kontanter att driva
lånerörelse med, kunde sådan
etableras med
fattigmagasinen. Man drev utlåning
med spannmål för
fattigvårdens räkning.
Allteftersom penningtillgångarna stego och välmågan ökades, tillkomma
betydande donationer till fattigkassorna. Typisk är den motivering, som
den donation till Skänninge stad innehöll, vilken rektor vid stadens skola
1796 upprättade. Han och hans maka donerade 6 tunnland och en
ängs-hage »i betragtande af Den Nåderike Gudens underbare försorg öfver oss
under bättre och svårare tidsskiften, nu sedan Gud välsignat oss med något
af detta timmeliga goda». Denna donation finnes kvar ännu i dag och
förvaltas i stort sett efter donators föreskrifter.
Såväl förvaltningen av fattigmedlen som vården om de fattiga i
fattigstugorna förbättrades väsentligt under 1700-talets senare hälft. Det blev
alltmer vanligt, att en särskild sköterska anställdes, som kunde hjälpa de
sjuka och orkeslösa med deras mat och renhållning. Sköterskan fick själv
ett »fattigbröd» för sina besvär. Oftast var det någon arbetsför änka eller
åldrig tjänstepiga, som fick uppdraget.
Vid en grov syndares återupptagande i kyrkans
gemenskap ålades vederbörande kyrkoplikt — penninggåvor till
de fattiga, avstängande frän nattvarden eller gudstjänsten
eller också ett skamstraff. Avlösningen skedde inför
offentligheten i kyrkan, och därunder skulle
delinkventen taga plats pä plikt- eller skampallen. Det är en typisk
sådan — från 1700-talet — bilden visar. Den tillhör
Sol-berga kyrka i Västergötland.
Sv. folket genom tiderna VII. — 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
