Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Il
Den svenska folkupplysningens pioniårer sulto bokstavligen ganska trangt. Både bostad
och lön voro beräknade efter tidens och ortens lägenhet, d. v. s. i de flesta fall ganska
smä. Denna minimalt tilltagna 1700-talsstuga i Lommaryds socken, Småland, hyste under
en följd av dr socknens småbarnslärare.
christianismo framlade 1798 ett utkast till folkskolestadga, vari förordades
som läroämnen icke blott kristendom, innanläsning, skrivning och räkning
utan även elementen av svensk historia, geografi m. m. Här anges skrivning
och räkning redan som ordinarie undervisningsämnen i folkskolan. Ofta
blir det f. d. studerande, som utses till lärare. 1 Berga antog man t. ex. 1767
en särskild skolemästare. Man lovade att laga upp hans stuga och skaffa
en liten »kryddegård». Hela församlingen skulle leverera honom ved. I
V. Ed uppläts bostad åt harnaläraren i sockenstugan, och han fick två
kollekter om året i lön. I Västerljung var man 1767 så omtänksam, att man
skaffade sig Kungl. Maj:ts stadfästelse på sin inrättade
barnaundervisnings-anstalt. I Husby Rekarne hade man 1763 tolv byskolor. I Lommaryd hade
man en ständigt anställd harnalärare från 1780. 1 början kunde nog en
viss konkurrens uppstå mellan en antagen harnalärare och obehöriga
undervisare. I Bällefors klagade 1756 »Scholemästaren Wallberg» »öfwer intrång
af kjärringar och soldater vid informationen». Någon verklig översikt över
antalet skolanstalter i socknarna vid denna tid är svår att få. Fanns det
tillgång på goda skollärare, var man nog intresserad. En dålig skolmästare
kunde förstöra intresset på en ort för lång tid. Avsättningar äro inte alls
ovanliga. Märkligt är, att i början på 1760-talet landshövdingen Karl
Adler-feldt uppger, att i omkring 10 %> av Malmöhus läns socknar särskilda barna-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
