Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Maj:ts skrivelse till landshövdingarna och domkapitlen, som hade att
avgiva yttranden. Domkapitlen vände sig i sin tur till prästerskapet, som
hörde sockenstämmorna. I socken efter socken träffar man på stämmor,
där detta ärende har behandlats, och överallt möter man ungefär samma
avhöjande svar. Man är ovillig att uppföra skolbyggnader, man har inte
råd att avlöna skollärare, man förmår inte samla skolfonder. Man
förvånas över dessa svar, då socknarna ju faktiskt överallt voro i färd med
att lösa dessa frågor. Vad som föreslogs i skrivelsen var ju redan realiserat
på många håll. Anledningen till de avböjande svaren kan inte hava varit
avoghet mot själva folkbildningssaken. Motviljan måste ha bottnat i en
principiell uppfattning. Man fruktade för myndigheternas inblandning i
sådana ärenden. Även om man inte ute i socknarna kände till Schluters
tanke på statsinspektion av skolväsendet, har man liksom anat, att en sådan
låg i luften, när Kungl. Maj:t tog sig an skolfrågorna på landsbygden.
Skolundervisningen för allmogen var ju en nymodighet, och det gällde
att vinna ungdomens intresse och sporra den till livaktighet. Man har vid
denna tid använt ett medel härför kanske flitigare än någonsin senare,
pre-mieringssystemet. I Västra Eneby beviljades kollekt till premiepsalmböcker
för de duktigaste barnen 1785. I Ilorg anslog man samma år två kollekter
för ändamålet. »Patronus ecclesiae» i Godegård gav vid samma tid årligen
en bibel, två psalmböcker och två katekeser till de flitigaste skolbarnen.
Han önskade få veta dagen, då de skulle utdelas, för att själv kunna vara
närvarande.
Även personer i enklare ställning önskade befordra läskunnigheten. En
mjölnare Anders Carlström i Kimstad skänkte 1779 till ungdomen 20
exemplar av kyrkoherde Ekmarks »Gudelig faddergåfva». Särskilt livligt
påyrkade biskop U. von Troil vid sina visitationer premier åt duktiga
skolbarn och konfirmander. Icke minst på detta område märktes tidens nya
idéströmningar.
Intresset för läsning tilltog, menige man skaffade sig en psalmbok, en
katekes och ett nya testamente men förmådde sällan skaffa sig ett större
förråd av andaktsböcker. Man etablerade då ett slags lånebibliotek vid
kyrkorna. Till att börja med var det endast andaktsböcker och religiös
litteratur, som kommo i fråga. Själva den stora kyrkobibeln sändes ut till
läsning i stugorna. När Karl XII:s kyrkobibel utkommit, ansågs den gamla
kunna få cirkulera i låneverksamheten. Lånen voro visst inte alltid
avgiftsfria. I Söderåkra kostade lånen av »kyrkans andaktsböcker» 1 öre smt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
