Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som fanns. Det gör ett
beklämmande intryck, att dessa
varmhjärtade maningar ej förmådde beveka
ständerna. Förslaget om
brännvins-förbud avslogs. Vissa
samhällsgruppers egennytta sattes före det
helas bästa! Det är ett vältaligt men
dystert bevis på ständerväldets inre
upplösningsprocess.
Just i de dagarna, då ständerna
avslogo förslaget om
brännvinsför-bud, genomförde Gustav III sin
statsvälvning. Därmed återfick
riket den fasta hand, som det så
länge saknat. En av hans första
åtgärder var att utfärda förbud mot
brännvinsbränning.
DEN GUSTAVIANSKA TIDEN.
KRONOBRÄNNERIERNA.
Den statsfinansiella situationen
var redan vid början av Gustav
III:s regering högst bekymmersam.
Från Frihetstiden hade han fått
övertaga en stor statsskuld. För en
nödvändig reorganisation av försvar:
betydande medel. Konungen beslöt
införa ett brännvinsmonopol. Det v
som nu åter togs upp. Genom kron
sidan kunna reglera brännvinsbränn
Pd ett alldeles särskilt sätt är Gustav III.s
namn förknippat med den svenska
brännvins-hunterinyens historia. De många kungliga
förordningarna i ärendet voro också en
ständig påminnelse om kungamakten, och det var
ur den synpunkten säkerligen ofta utan större
förtjusning man betraktade det »G ///»,
varmed man sd allmänt prydde tidens glas och
brännvinsflaskor. — Nordiska museet.
sväsendet jämte andra reformer krävdes
då på förslag av Johan Liljencrants att
ar den gamla planen från Frihetstiden,
obrännerier trodde sig konungen å ena
ingen och å andra sidan bereda kronan
solida inkomster, vilket mer än något annat kunde väntas befästa det nya
regeringssättet. Kronans vinst beräknades till 2 V2 å 3 miljoner daler smt
årligen. Kronobränningen, beslutad av konungen utan riksdagens hörande,
var tvivelsutan olaglig. Husbehovsbränningen förbjöds, och tillverkningen
skulle koncentreras på ett fåtal större brännerier, drivas dels av kronans
personal, dels av arrendatorer.
Den nya inrättningen, som beslöts 1775, blev en rik källa till missräk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
