Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hur 1100-talet självt älskade att föreställa sig lantligt folkliv. Herdeidgll i blommande
rokoko, med folkbilder i bakgrunden, pä ett målat väggfält frän Roland Schröders hus,
Järntorget 83 i Stockholm. — Arbete av svensk tapetmålare frän 1150-talet. Nu i
Nordiska museet.
FOLKLIVET UNDER GUSTAVIANSK TID.
AV ALBERT NILSSON.
En skildring av svenskt folkliv låter sig icke bekvämt inordnas i en
viss bestämd tidsperiod, som är naturlig vid sysslandet med de högre
ståndens kultur eller den rent kulturella och administrativa utvecklingen. Inom
folklivet ske förändringarna så långsamt, att två olika tidsepoker i många
fall visa blott ringa skillnad eller ingen skillnad alls. Svenskt folkliv i dess
äldre former har i mer än ett avseende sina rötter direkt i forntiden och
är å andra sidan i stort sett likartat ända fram till den moderna
maskinkulturens genombrott. De litterära källor, som här utvalts, härstamma väl
till största delen från den gustavianska epoken, men folklivet tedde sig i
stort sett på samma sätt både tiden före och närmast efter. De högre
samhällsklassernas ofta kortvariga stilepoker och modenycker spåras blott som
krusningar på ytan av svensk folkkultur. Det tar som regel en avsevärd
tid, innan nyheter i de övre skikten bli gångbara bland allmogen, som
emellertid i gengäld har bevarat livsformer och föremål i full användning
århundraden efter det att de bland överklassen undanträngts.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
