Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
var och en i avgift erlägga tuhundrade Dal. Silf:mt». Den senare
förordningen avskaffar denna avgift och innehåller också en polemisk motivering:
»andre [av 1766 års förbud] åter lägga last och tunga på främlingar, i
stället att helst uti ett folkfattigt land utlänningar böra uppmuntras till
inflyttning». Överhuvud taget ligger bakom upphävandet av mössornas
över-flödsförordning ett positivt, förbudsfientligt program, som innerst betyder,
att frihetstidens och rokokons kulturvinningar icke avbrytas utan få
fortleva i gustaviansk tid, om ock under ny regim och i nya former. Förbuden
skulle, säges det i 1770 års förordning, »lägga hinder i vägen till industriens
befrämjande och fria konsters införande i riket».
DRÄKTREFORMER.
För år 1773 beräknades den svenska statsbristen till nära 56 tunnor
guld. Det fanns alltså all anledning för Gustav III att ivra för sparsamhet.
Men den snåle blir föga populär, och den sparsamme företräder ofta mera
en negativ än en positiv livsinställning. Gustav III ville vara både populär
och positiv. När Mössorna kommo till makten, hade de, såsom nämnts,
försökt att med bistra förbud förbättra landets affärer och få handelsvågen
att slå i en för Sverige gynnsammare riktning. Gustav III hade nyss före
sin tronbestigning upplevat, hur impopulär och ineffektiv en
överflödsför-ordning kunde bli. Nu ville han här liksom på andra områden beträda
nya vägar med en positiv reform utan förbud. Så tillkom hans beslut 1778
om antagandet av »den svenska nationella klädedräkten». I försvaret för
sin reform hänvisar konungen också till den föregående förbudspolitiken:
erfarenheten »besannar hos oss det nationens fullmäktige sedan 30 år
tillbaka städse bemödat sig att utfinna medel till hämmande av yppighet och
överflöd i klädedräkter, men att ock i lika lång tid alla utvägar ej
mindre sorgfälligt blivit upptänkte, att göra de i detta ämne givna
lagar fruktlösa».
Planscher vid sid. 148 och bild å sid. 149 visa svenska dräktens utseende.
Helt naturligt är, att Gustav III sökt en förebild till sin dräktkomposition i
det tidevarv, som på många sätt stod hans hjärta nära, Gustav II Adolfs
storhetstid. Men den spanska dräkten från 1600-talets början levde ännu
mot 1700-talets slut kvar hos allmogen i Skåne och Blekinge, och även
folkdräkterna här ha inspirerat konungen. Claes Julius Ekeblad skriver om
svenska dräktens antagande i april 1778: »Jag ser folk promenera på gatorna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
