Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Se svarta böljans vita drägg,
Ack se hur Charon stretar!
Han vrider vattnet ur sitt skägg,
Och med sin båt arbetar;
Med åran vill han vågen slå,
Men vågen slår tillbaka,
Och himlens fönster öppna stå,
Och alla skyar braka.
Förgänglighetens fält jag ser,
Fast mörkret mig förblindar,
Min Glock i Charons båt går ner
Och vräks av storm och vindar.
Farväl med vin och dubbelt-öl!
Och bort med glas i handen!
Rättnu min vän så är din köl
Vid eliseiska stranden.»
Den efterskörd till »Fredmans epistlar», som kallas »Fredmans sånger»
gjordes i främsta rummet ur 1760-talsdiktningen, vars huvuddrag ha
tecknats härovan, och är i stort sett äldre än epistlarna. Stora delar av
ungdomsdiktningen, bl. a. just de dikter, som knyta Bellman till det Dalinska
skedet, äro knappast alls företrädda. För att rättfärdiga titeln och få något
slags enhet skötos dryckeskvädena i förgrunden — samlingen blev brokig
nog ändå. Grunderna för urvalet voro lyckligtvis inte så stränga. Därigenom
räddades flera dikter, som inte alls hade att göra med Fredman och som
ibland ej ens voro sånger, och sådana rena, poetiska ingivelser som »Opp
Amaryllis!» (n:r 31), »Fjäriln vingad» (n:r 64) och »Träd fram, du nattens
gud» (n:r 32) blevo allmän egendom. I den första av dem väcker poeten
sin herdinna med strofer, som äro ljusa och luftiga som en svensk
sommarmorgon. Vår skönaste rokokodikt är frukten av en förälskelse, som varade
ungefär lika länge som de lyckliga sommardagarna på lantgården Fållan
i Södertörn 1773, där han och mamsell Wilhelmina Norman voro gäster.
De båda andra sångerna tillhöra liksom de naturbeskrivande och ej
vis-artade n:r 58 och 65 en senare tid.
FREDMANS EPISTLAR.
Nära ordenskapitlen stå de båda sångerna om gamla Schmidtens och
Fredmans begravningar (n:r 27 och 26). När vi här för första gången möta
Fredmans namn, så är han död och följs till graven av andra ryktbara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
