Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Andra tidens skalder, Kellgren, Leopold, säga ypperliga spetsigheter;
fru Lenngren ritar med några satiriska penndrag upp människor, som leva
vid sidan av Bellmans. De äro väl gjorda med långt nyktrare konst än hans
(läsaren skall här icke rida upp på ordet nykter!), de äro figurer i svart och
vitt utan det lyriska regnbågsskimret och den allt betagande yran. Men,
som sagt, de leva, och flera av dem ha för beständigt gått in i folkets
medvetande. Romantiken kom under det nya århundradet på fullt allvar, men
det äkta, som 1700-talet skapat, gick mer eller mindre oskadat genom dess
skärseld, och den oromantiska fru Lenngren är bland dem, som hållit sig
allra bäst.
EN BLICK PÅ PRESSEN.
Med det offentliga ordets frihet var det något klent bevänt dessa
årtionden. Både under Gustav III och sedan under förmyndarregeringen —
för resten också under det nya statsskickets tid efter 1809 —■ förkunnades
först en liberal tryckfrihet. Men alltid föll den ånyo de maktägande
besvärlig, inskränktes därför eller upphävdes ganska snart.
I början av Gustav III :s regering fanns den kvar från Frihetstiden, och
kungen, som var angelägen att verka »upplyst monark», höll på den —
skenbart. Tämligen snart fick man dock ej skriva och trycka något som
rörde, d. v. s. klandrade den regeringsform han själv infört 1772.
Allteftersom kungen blev mindre omtyckt — t. ex. genom kronobrännerierhas
införande — framkom emellertid en tidningspress, som angrep honom och
hans åtgärder men i anspelningar så listigt formade, att de ej voro åtkomliga
för åtal. Särdeles en avskedad major Lund blev besvärlig för giftiga
elakheter i sin tidning »Dagbladet Wälsignade tryckfriheten» — han skildrade
exempelvis gamle kejsar Tiberius så, att varje människa igenkände Gustav
III. Lund tystades emellertid — med mutor, och kort därefter stadgades,
att ingen fick utge någon tidning, som ej fått regeringens privilegium.
Därmed var det slut med tryckfriheten och med tidningarnas politiska inlägg.
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Av tidens diktare nådde ingen en sådan popularitet
som Beltman, och i seklets litteraturhistoria har han, såsom ock i detta arbete, sitt eget
kapitel. Bellmansdikten blev tidigt kär för illustratörer — mycket populära blevo
exempelvis de bägge samlingar bilder till Fredmansdikten, som utfördes av Elis Chiewitz på
1820-talet. — Mowitz’ kägelspel hos Faggens vid Hammarby tull en sommarafton 1770
(Fredmans epistel n:r 55). Kolorerad etsning av E. Chiewitz.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
