Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
svampar ur marken — men till ovanligt kortvarig glädje, ty om någon vart
skuggrädd för verkningarna av den just pågående franska revolutionen, så
var det Reuterholm. Trycktvånget kom igen, och under Gustav IV Adolf
kunde det gå till rena löjligheten. Denne konung hatade ju Napoleon
Bona-parte som Uppenbarelsebokens vilddjur, och medan Europa vändes upp och
ned genom kejsarens erövringskrig, skulle svenska allmänheten ingenting
få veta därom; nämndes han, skulle han blott tituleras N. Bonaparte. Först
efter Gustav Adolfs avsättning började ånyo det offentliga ordet till allmänt
jubel bliva fritt. Men, det visade sig snart, att fröjden inte ens nu blev
beständig i den allmänna europeiska reaktionens tidevarv under bakslaget
mot Napoleon.
/ intellektuell miljö på 1790-talet. Scenen är det nyöppnade Kongligt Museum på slottet.
Vid bordet till vänster äro några unga eleganta damer sysselsatta med att studera (den
ena tydligen också kopiera) handteckningar och gravyrer; i dörröppningen till höger,
vettande in mot museets *stensah, synes en herre i svenska dräkten som ciceron dt en dam,
för vilken han just visar en avgjutning av Houdons byst av seklets store litteräre idol,
Voltaire. Om denna dam inte, som det antagits, är Anna Maria Lenngren, så — skulle det
mycket väl kunna vara det. — Oljemålning av Pehr Hilleström, 1790-talet. Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
