Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Oxenstierna helst uppsökte de sällskapsordnar och gillen i vilka Stockholms
borgare roade sig. — Om man verkligen vill söka efter salonger i den
franska bemärkelsen bör man otvivelaktigt framhäva greve Axel von Fersen
d. ä:s hem på Blasieholmen, där förnäm fransk kultur upprätthölls på ett
sätt som till och med lämnade hovet bakom sig, och ännu om hans son,
den under så tragiska omständigheter omkomne riksmarskalken, hette det,
att han var »mer fransk än fransmännen». Även Axel von Fersen d. ä:s
systerson, greve von Lantingshausen, följde på Blasieholmen de franska
traditionerna på ett sätt, som saknade motsvarighet i samtidens Stockholm.
Konservatismen i denna krets belyses träffande av greve Ekeblad, som talar om
att det alltid är supé på lördagskvällen hos Fersen — »alltid samma
sällskap ... man kunde vara borta i tio år och likväl vid återkomsten finna
allt på samma plats, med samma ton och samma ansikten».
Vill man däremot studera äkta svenskt sällskapsliv under denna tid, bör
man helst uppsöka kretsar, som, även om de då och då stodo hovet nära,
betraktade de franska sederna såsom något rätt oväsentligt. Huvudsaken
var här det glada samkvämet, god mat och dryck, dans och spel. Kungens
gunstling, statssekreteraren Elis Schröderheim och hans maka Anna
Charlotta, född Stapelmohr, tillhörde dem, som i första rummet angåvo tonen
för det halvt aristokratiska, halvt borgerliga umgängeslivet. Fru
Schröderheim hade redan från barndomen lärt sig gästfrihetens mest obegränsade
lagar; hennes far, den rike tullöverdirektören Kristofer Stapelmohr, hade
varit en slösande värd ett stycke in på den gustavianska tiden. Enligt
Cru-senstolpe voro »riksråden lika litet sällsynta i detta levnadsglada hus, som
skriftställare och konstnärer, civila och militära ämbetsmän, hovmän,
handlande, lantmän och bruksägare». Vid 22 års ålder blev Anna Charlotta
Schröderheims maka och redan från första början »överglänste
Schröder-heims hus alla andra i gästvänlighet, umgängeston och levnadsglädje.
Gästerna saknade där ingen av sammanlevnadens njutningar ...»
Schröderheims bodde i huset Nybrogatan 9, bekant under namnet »Tyska Bagarns
hus» efter sin byggherre, den tyske bagarmästaren Mårten Kammecker. Av
mantalslängderna veta vi, att Schröderheim dekorerat tre av rummen med
sidentapeter; inte mindre än fem rum ståtade med sidenmöbler. De typiskt
gustavianska väggfasta speglarna saknades heller inte, lika litet som de i
trä snidade dörröverstyckena. Bland de ständigt återkommande gästerna
fann man kunglig sekreteraren Carl Lagergren, den begåvade
statssekreteraren Nils von Rosenstein, kammarjunkaren Carl Mörner, kunglig sekrete-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
