Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hållandet i andra städer kom att stå så gott som helt utanför
överintendentens verksamhetsfält. Carlberg, som i likhet med sin broder stadsarkitekten
i Stockholm Johan E. Carlberg var fortifikationsofficer, tillhörde ej de
självständiga konstnärerna utan gick helt i de ledande arkitekternas spår.
C. F. Adelcrantz’ ämbetsverk blev en ypperlig arkitekturskola, och de
ojämförligt flesta och bästa av den gustavianska tidens och nyantikens yngre
krafter fingo sin grundläggande utbildning därstädes. Vi nämna blott E.
Palmstedt, F. M. Piper, G. af Sillen, C. F. Sundwall och Olof Tempelman.
Från att tidigare ha gått i Adelcrantz’ fotspår blev Erik Palmstedt snart
helt fången av nyantiken och lyckades tack vare sin rika begåvning skapa
sig en rangställning bland den nya riktningens representanter i vårt land.
Som professor vid Konstakademien från år 1791 fick han även tillfälle att
utbilda elever i de nya stilidealen.
Fredrik Magnus Piper, obetydlig som arkitekt, bör framför allt minnas
som banbrytare för den engelska parken i vårt land, detta så
karakteristiska utslag av tidens gryende romantik. Parkerna vid Haga, Forsmark
m. fl. ställen vittna därom.
Carl Fredrik Sundwall hade omsorgsfullt utbildats av sin morbroder
Adelcrantz. Hans stil var helt i kultiverad nyantik, en smakriktning, vars
omtvistade värde för de nordiska länderna han sökte klarlägga i en skrift
betitlad »Om nyttan av den antika stilen i byggnadskonsten». Men han var
därför icke ensidig. Ett så framsynt handlingssätt som hans ingripande mot
en tilltänkt rasering av de av samtiden så djupt föraktade ruinerna i Visby
och Borgholm ger ett klart besked härom.
Gustaf af Sillen (bild se sid. 75) tillhörde liksom de flesta av sina
kolleger ursprungligen Fortifikationen men tjänstgjorde vid sidan härav även
flitigt vid överintendentsämhetet. I många av hans arkitektoniska arbeten
liksom i några (opublicerade) skrifter spåras ett vaket sinne för det
romantiska i form av tydligt intresse för nygotiken.
Olof Tempelman var den mest verksamme av Adelcrantz’ yngre
lärjungar. I sina byggnadsverk visar han sig som en utpräglad nyklassicist,
varför han under denna stilriktnings glansperiod blev synnerligen anlitad,
såsom man finner av talrika bevarade officiella ämbetsritningar, vilka i ett
av de nedre hörnen nästan omärkligt försetts med hans personliga lilla
signatur O. T.
Vid sidan om de i och kring Överintendentsämhetet verksamma
arkitekterna måste till sist två konstnärer nämnas, lärare och elev, av vilka den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
