Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1780-talsrummet pä Nordiska museet. Av möblerna, alla daterade samtida med den fasta
tidstypiska väggdekoren, äro stolarna, ursprungligen sannolikt klädda med sidendamast
eller taft, förgyllda och med fyrkantiga ryggar och raka ben liksom den länga, linjerena
soffan troligen arbeten av Stockholmsmästare. Det framför soffan placerade
brädspelsbordet (en med hänsyn till sin användning för tiden typisk möbel) i knappa och strama
former och med utsökta inläggningar är ett verk av den kände Nils Dahlin. Byrån — en
praktpjäs, som en gäng lär ha tillhört prinsessan Sofia Albertina — är frän Nils Petter
Stenströms verkstad.
Berömda liar den gustavianska tidens interiörer blivit framför allt
genom den möbelkonst, som däri utvecklades. Det är en fortsättning och
fulländning av Frihetstidens; dessa båda perioder bilda här, som i så många
andra avseenden en viss enhet, och de representeras även för våra dagar
icke minst genom sin högt stående konstindustri. Porslins- och
glastillverkningen blomstrade fortfarande, och även textilkonsten uppmuntrades.
Denna senare framträdde särskilt genom de utsökta, i ljusa färger hållna
sidentygerna, använda dels till dräkter dels till väggbeklädnad, samt till
möbler.
Få länder har stått så högt på möbelkonstens område under 1700-talet
som Sverige. Särskilt är det av intresse att i detta fall jämföra vårt land
och Danmark. Danmark hade ju på konstens område i äldre dagar
framträtt med en kraftigare, tidigare utveckling än Sverige; detta gällde ännu
senrenässansen under 1600-talet (varom vi läsa i bd 4). Men från 1600-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
