Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dentskapet vid det nyligen återupptagna slottsbyggnadsarbetet.
Kraftströmmarna förenades — kontakten slöts, och en stark personlighet blev
knuten till ett verk, som av egen inneboende styrka pockade på att bliva
fullbordat. Med sin smittande entusiasm förmådde Tessin ständerna att
bevilja rikligt med medel till företagets fullföljande. Den store
slottsarki-tektens son skydde inga mödor, då det gällde att söka förverkliga faderns
genom döden avbrutna strävan att åt Sveriges främsta byggnad ge en
fullödig utformning även i det inre.
I fråga om den inre dekorationen blevo Carl Gustaf Tessin (porträtt
se bd 6, sid. 343) och hans närmaste man, hovintendenten Carl
Hårle-man (porträtt se bd 6, sid. 353), målsmän för de alltmer vidgade
förbindelserna med Frankrike. De fortsatte därvid på den redan av
Nikodemus Tessin d. y. inslagna vägen. Denne som i fråga om ytterarkitektur
ställde italienska förebilder före allt annat, tillerkände fransmännen
försprånget i vad som rörde inre dekoration, skulptur och trädgårdskonst
och drömde om »en lycklig förening av den franska elden och den
italienska flegman» på svensk botten. Ragnar Josephson har i bd 6 om
kraftfältet »Kring Carl Gustaf Tessin och Carl Hårleman» starkt
framhållit det andliga arv, som den gamle Tessin länmade åt sonen: »I
konsternas famn blev jag under min salig faders uppsikt uppammad». Vidare
har Josephson givit uttryck för sammanställningen italienskt-franskt på
svensk botten i sitt Tessinverk: »den franska rörligheten, glansen, gracen,
innesluten inom den tunga italienska muren, den franska gyllne prakten,
strålande inom den allvarsamma, romerska strängheten». Om denna
grundtanke ingick i Nikodemus Tessins konstnärliga testamente, så blev
den sannerligen till alla delar beaktad under ett helt århundrade med dess
genomgripande franska orientering. Inom sitt breda bröst kom den svenska
kungaborgen att omsluta olika nyanser av fransk barock, klassicism och
rokoko. Detta gällde såväl måleri och skulptur som den dekorativa
utsmyckningen av innerarkitekturen — den avpassades efter olika krav, än
syftande mot det pompöst representativa, än mot den behagfullt intima
interiören, som särskilt rokokon omhuldade. Från de kungliga slotten
gingo impulserna vidare ut över landet till herresäten och borgarhem och
nådde slutligen i folkligt omstuvad form bondens stuga.
Men i allmogehemmen och i landsbygdens småkyrkor mötte de italienska
och franska mönstren en konstodling av äldre märke: det frodiga
växt-ornamentet, den naiva stiliseringen i en traditionsbunden figurstil, medel-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
