Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ovan sid. 267) medgav ett mjukt och livligt framställningssätt med glidande
dagrar och mycket veka skuggpartier, allt i övervägande blonda och svala
färgtoner, som stundom hade benägenhet att skänka en paradoxal kyla åt
tämligen heta scener. Men därvidlag delade Lafrensen de flesta
rokokomålares färgsinne.
Barockkonstens must och varma glöd efterträddes av rokokons
övervägande blågrå, ljust gröna och i rosa brutna toner, ansatta med pensel
eller pastellkrita i fint nyanserade kombinationer. Alexander Roslins
färgskala i porträttet av den lilla markisinnan de Neubourg-Cromiére (i
Nationalmuseum, se pl. å motstående sida) visar ett utsökt samspel av varma och
kalla färger. Konstverket röjer sin upphovsmans intensiva anammande av
det nya fosterlandets artistiska kultur. En svensk blev fransman, och han
var inte ensam om en sådan förvandling från puppa till fjäril.
SINNEBILDEN I SVENSK ROKOKO.
I barockens måleri och skulptur bottnade den bildfantasi och den
sin-nebildslära, som rokokon upptog. Innehåll och form engageras från början
i en sällsam värld av symboler och diktade gestalter. Alldeles särskilt
framträdde denna sinnebildslära, när det gällde — såsom alltjämt i Sverige
under hela 1700-talet — att låta konsten, som dikten, uppbäras av
»överhetens odödliga beröm».
Samtidigt utvecklas alltmera självständigt under 1700-talet en
realistiskt inriktad konst med porträttet, landskapet, sällskapsbilden,
folklivsbilden, arbetsbiiden och även framställningen av stilleben (d. v. s. »stilla
liv», föremål av olika slag grupperade i konstnärlig komposition). De flesta
av ovannämnda motivkretsar, som i många europeiska länder, t. ex.
Holland, nått sina högsta resultat redan under 1500- och 1600-talen, gå i Sverige
först under 1700-talet en nationell utveckling till mötes. Innan dessa olika
områden i tur och ordning behandlas, måste dock idémåleriet och idé-
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Ett av det svensk-franska rokokomälericts parantaste
verk. Den franske kritikern Diderot var nog alltför summarisk och orättvis, då han
kallade Roslin en själlös kostymsömmare och garderobmålare. Han kände icke Roslin som
psykolog och utsökt artist. Konstnären har lagt ner hela sitt kunnande i porträttet av den
småleende damen i hennes rosafärgade sidenklänning. Målningen utstrålar livslust och
skälmaktig spiritualitet. Varma och kalla färger spelas ut i en ytterst charmfull kolorit,
som tycks vilja tävla med fjärilsvingens lätta färgskikt. — Porträtt av markisinnan de
Neubourg-Cromiére. Oljemålning av A. Roslin 1756. Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
