- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 7. Den gustavianska kulturen /
325

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

En liten skiss i lera lill Sergels »Faunen» förvaras d Fullerö (jfr bild d sid. 307, d vilken
»Faunen» dterfinns till höger i förgrunden). Den visar det kraftigt modellerade
muskelspelet hos sagofiguren, som lättjefullt vilar på en panterfåll, vridande sina härliga lemmar
i ett uttrycksfullt rörelseschema. I högra handen håller faunen sin flöjt av vasspipor.

»striden emellan min egenkärlek och beslutet att lägga mig på så svåra
studier varade fyra månader. Men sedan min plan blev fastställd, har jag
ingenting ändrat därav: antiken om dagarna och om aftnarna studiet av
naturen (d. v. s. efter levande modell) voro min sysselsättning under två
år» (ur Sergels självbiografi).

I Rom omsatte han sitt mjuka handlag med rokokons kurvor till
lidelsefull sanningssträvan och genomarbetad form under intryck av de konstens
mästerverk från olika tider, som här mötte hans ögon. Det var icke blott
Roms antiker, han lärde lika mycket av renässansens sinne för harmoni
och av barockens brusande rörelse. En skulptur som »Faunen» (färdig i
gips 1770) är både vila och rörelse, sprittande liv och lugn, behärskad
helhet i återgivandet av kroppsformen. Bekantskapen med antikens
bild-huggarkonst blev dock främst avgörande för hela hans kommande
inriktning, han gav sig i kast med den homeriska sagans hjältar, Olympens
gudar och gudinnor. Han böjde sig i ödmjukhet för den belvederiske
Apollons skönhet (en kopia efter ett grekiskt original från 300-talet f. Kr.
kunde han studera i Vatikanen i Rom. Apollokaraktären hos Gustav
III-statyn på Skeppsbron är starkt betonad: så ville Sergel framställa kungen,
»den mest upplyste, den mest vänfaste monark, som jorden frambragt» (ur
konstnärens självbiografi). — Statyn modellerades 1790—93 men blev först
1808 färdig för uppställning i brons.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 12 02:31:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/7/0391.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free