Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dylika skulle framställas, och under året 1776 byggdes »i hemlighet» på
Djurgårdsvarvet vid Stockholm minst ett dussin sådana fartyg. I samband
härmed sammanslogs följande år galärflottan i Stockholm med arméns flotta
i Sveaborg, »enär de båda voro avsedda för samma ändamål» samt
anbefalldes, att den sålunda utökade arméns flotta skulle sammansättas av två
eskadrar, den svenska och den finska, med den till generalmajor utnämnde
Trolle såsom gemensam överbefälhavare. Rastlöst arbetade denne under de
närmaste åren på skärgårdsflottans utveckling.
Oaktat de nya reglementen och den nya byggnadsplan, som för
örlogs-flottans del trätt i kraft, hade dess omdaning endast trögt gått framåt. Sedan
dess hade blott ett linjeskepp, 60-kanonskeppet Vasa, det första som byggts
efter Chapmans ritningar, tillkommit och blev 1779 provseglat. Resultatet
härav gav ingalunda övertygande utslag om dess företräden framför de
närmast äldre skeppen, ritade och byggda av Gilbert Sheldon, den fjärde i
ordningen av den frejdade skeppsbyggardynastien. Hans fartyg voro kända
såsom i regel både vackra och välseglande. Det drog sålunda upp till storm
kring denna nya skapelse och det påföljande året tillsatte konungen därför
en särskild kommission, som skulle undersöka de omtvistade skeppen och
föreslå de certer, av vilka flottan i framtiden lämpligen borde bestå. I
denna kommission, där framstående representanter för båda
åsiktsriktningarna ingingo såsom medlemmar, fick snart den med Chapmans idéer
sympatiserande Trolle ledningen. Han fastslog de strategiska ändamål, för vilka
han ansåg Sveriges flotta borde avses och den sammansättning den på
grundval härav borde få. »Riket äger», framhöll Trolle härvid, »ingen
trygghet i alla sina försvarsanstalter, om det ej i likhet med sina grannar äger
en pålitlig och stark örlogsflotta. Alltså bör sjömakten hos oss vara
angelägnast och följaktligen örlogsflottan äga första rummet av all påkostnad».
Enligt Trolles flottplan borde linjeskeppen vara av en och samma cert om
60 kanoner; 21 skepp borde fastslås som normalstyrkan, vartill kommo
15 svåra och 6 lätta fregatter samt nödigt antal småfartyg. Efter heta
strider inom kommissionen fick Trolle pluraliteten omsider med sig för sin
plan och redan en månad senare godtogs kommissionsforslaget i konseljen.
Nödiga medel ställdes till förfogande, Trolles arbetsplan, omfattande sju år
fr. o. m. 1781, fastställdes och därmed var det första verkliga steget taget
till örlogsflottans nydaning. Det andra togs kort därefter, då konungen —
utan rådets hörande — utnämnde Trolle till generalamiral i egenskap av
»förste kommenderande amiral vid örlogsflottan», detta med bibehållande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
