Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bilden visar ett vid »bråbänkem kullvridet skepp, vars undervattenskropp genom att
brännas blir befriat från det gamla becket, varmed botten varit bestruken, varefter ny
bestryk-ning verkställdes. Tillvägagångssättet var nog sä riskabelt och många skepp ha också
strukit med under den proceduren. — »Ett skepp brånnes i bottnen». Oljemålning av Pehr
Hilleström 1792. Privat ägo, Stockholm.
nisation, ja, de avlöste varandra ibland redan efter blott ett eller annat års
tillvaro. Det är ju uppenbart, att någon stadga eller arbetsro då knappast
kunde känneteckna förhållandena inom sjövapnet. En koncentrering av
de förvaltande myndigheterna till en enda åstadkoms år 1803, medan den
rent militära ledningen förblev tudelad ända till 1824, då örlogsflottan och
arméns flotta definitivt återförenades till ett vapen. Detta var ju också på
tiden, ty den sistnämnda hade då, väl icke till namnet men till gagnet,
verkat som ett betydelsefullt element i det rena sjökriget ända sedan den på
allvar första gången prövade sina krafter under krigsförhållanden, eller år
1788. Det är betecknande, att Gustav III redan året därpå var betänkt att
sammanslå flottorna under ett gemensamt överbefäl; men han kom ej att
fullfölja denna sin tanke. Med stöd av vunnen krigserfarenhet införde han
emellertid omedelbart efter krigets slut en särskild statssekreterare för
sjöförsvaret, vilken t. o. m. sattes före sin kollega för lantförsvarsärenden —-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
