- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 7. Den gustavianska kulturen /
372

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ehrensvärd hade upplevat 1742 års fälttåg i Finland, ehuru han själv
undgått kapitulationen i Helsingfors. Olyckorna hade gjort ett starkt
intryck på honom, och han hade under fälttåget nedkastat tankar om huru
de i framtiden borde undvikas. Det är ej en tillfällighet, att han i september
1743 vid nedläggandet av presidiet i Vetenskapsakademien talar »Om
ungdomens uppfostran till krigsmän». Erfarenheterna från kriget ha säkert
förmått honom att påpeka, att ungdomens fysiska fostran borde
uppmärksammas, så att den lärde sig motstå fältlivets strapatser. Det är
betecknande, att Ehrensvärd vill vädja till ungdomens hederskänsla från lägsta
ålder. »Pilten» skulle lära sig läsa »icke för det tuppen skall ge honom
russin, det vore barnsligt och begynnelse till egennytta, utan derföre, att det
vore skam för honom, att icke kunna tjäna sitt Fädernesland så väl som
andra». Just Ehrensvärds uppoffrande »oegennytta i en tid, då
korruptionen var betänkligt utbredd», och hans vilja att tjäna fäderneslandet
känneteckna honom. Om han under arbetet för det han ansåg nödigt för
fäderneslandet, mötte hinder, hände det nog, att han identifierade sin person
med fäderneslandet och att han hänsynslöst drev sin sak, men egen vinning
satte han obetingat efter fäderneslandets bästa. En betecknande episod:
Ehrensvärd hade för att påskynda arbetet på Sveaborg plägat överskrida
anslagen för året i tanke att inlösa gjorda förbindelser med följande års
anslag. Ar 1765 nedsatte riksdagen oväntat beloppet för fästningsbygget.
Ehrensvärd anmälde för Kungl. Maj:t, att anstalter för årets arbeten redan
vidtagits, innan anslagens minskning blivit känd, varigenom
fästningsbygg-naden åsamkats betydande skuld. För att fullfölja fästningsbygget så långt
som möjligt gav han likväl sin närmaste man order att ej betala någon gäld,
utan med tillgängliga medel fortsätta arbetet, så långt dessa räckte. Att hans
egen redovisning så skulle försvåras, bekymrade honom ej. Med »gott
samvete» tog han risken, och han fick slutligen rätt.

Med outtröttlig energi drev Ehrensvärd arbetet på Sveaborg och på den
skärgårdsflotta, vilken som ett kompletterande led skulle ingripa i
försvaret mot öster. Av ständerna hade han försetts med nästan diktatorisk makt.

PLANSCH .4 MOTSTÅENDE SIDA. Sveaborgs galärdocka, sedd frän stranden av dockans
södra inlopp. På klippan till vänster är ett befästningsverk under uppförande, pä den
högra ligger en gammal byggnad, som är under rivning. Närmare ett hundratal personer
äro i arbete pä dockan; man bör betänka att dessa arbeten utfördes jämnt ett sekel före
uppfinnandet av dynamiten. — Kopparstick av J. F. Martin 1782 efter (äldre) oljemälniny
av Elias Martin, som tillbragte åren 1763—66 pä Sveaborg. Kungliga biblioteket.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 12 02:31:43 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/7/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free