Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för riket, men med erfarenheterna från senaste krig har han blott velat
trygga Finlands försvar. »Jag ser väl, att vi icke böra göra krig med
Ryssland i våra dagar», säger han.
Ehrensvärds åtgärder för Finlands försvar ha ej undgått kritik. Ej
heller ha de i längden hindrat Rysslands utvidgningsplaner. Dock ha de
obetingat stärkt riksenheten. Förbindelserna mellan Sverige och Finland blevo
livligare än någonsin. Svenska officerare, svenska fästningsingenjörer, hela
svenska regementen överflyttade till Finland; och sjöförbindelserna mellan
Sveaborg och Sverige voro täta. Fästningsbyggena främjade i mer än ett
avseende Finlands intressen. Det ekonomiska livet drog fördel av
leveranserna till fästningen. Rönder och godsägare, men särskilt Helsingfors kände
verkan härav. Också de kulturella intressena upplivades. Främst gå vo
fästningsbyggena dock hopp om att Sverige ville värna Finland.
DEN FINLÄNDSKA ADELN UNDER DEN GUSTAVIANSKA TIDEN.
MATERIELLA OCH KULTURELLA FRAMSTEG.
Just känslan, att Sveriges militära styrka var Finlands trygghet, hade
medverkat till den finländska adelns uppslutning kring Gustav III :s
revolution. Väl yttrar Jacob Magnus Sprengtporten om sin delaktighet däri:
»Förnämsta afsikten var att försvara adelns privilegier», men säkert har
hoppet att återställa rikets militära slagkraft bidragit till de adliga
officerarnas revolutionsiver. Detta framträder i ett brev, som Göran Magnus
Sprengtporten nedskrev för att förhärliga revolutionen. Han omtalar, att
misströstan om Finlands framtid varit så stor, att godsägare på en del håll
ej vågat nedlägga kostnader på sitt lantbruk, men uttalar hoppet, att
svenskarnas krigiska duglighet nu kunde återuppväckas. På adligt håll var
förtjusningen över den lyckliga revolutionen tämligen allmän. Ett uttryck för
tidens götiskt och storsvenskt rojalistiska stämningar var den år 1783 på
Sveaborg instiftade »Valhallaorden», en avläggare av en rojalistisk orden
i Stockholm. Till en början motsvarade den gustavianska regimen
förväntningarna. Försvarsväsendet i Finland stärktes, en del av Ehrensvärds projekt
förverkligades, och Finland tillvann sig en osedvanlig uppmärksamhet. Men
entusiasmen hade varit för het för att kunna bli beständig.
Göran Magnus Sprengtporten, en tid Gustav III :s främste medhjälpare
för lantförsvaret, drog sig otillfredsställd tillbaka, spinnande på sitt
missnöje och spridande det omkring sig, tills han lämnade riket och gick i rysk
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
