Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
land i norra Tavastland och Savolax, vilket för sin handel är hänvisat till
de österbottniska kuststäderna. Redan under 1600-talet uppstå talrika nya
församlingar här, och utvecklingen fortgår under 1700-talet. Ännu på
1600-talet hade de österbottniska städerna ej nått någon rätt blomstring.
Tjär-kompaniets ensamhandel med deras förnämsta utförselvara, tjäran, hade
försvårat deras uppkomst. Efter Stora ofreden förändras läget. Alltjämt
nödgas de österbottniska städernas borgerskap med sina skepp segla till
Stockholm; det bottniska stapeltvångets avlyftande år 1765 öppnar
slutligen handelsvägarna till utländska hamnar. Den redan tidigare skönjbara
tillväxten i de österbottniska städernas handel och skeppsfart tar ytterligare
fart. Österbottniska skepp plöja snart världshaven och insegla goda frakter.
Den större välmåga, som uppkommer bland städernas borgerskap liksom
bland prästerskapet i de stora österbottniska församlingarna, har till följd
Österbottens allt starkare andel i kulturlivet. Detta landskaps kulturella
framryckning gör sig gällande i synnerhet under 1800-talet, men den
skön-jes tydligt redan på 1700-talet. För övrigt äro de finländska
kulturinsatserna betydande såväl på det politiska och vetenskapliga som på det litterära
området.
POLITISKT OCH SOCIALT FRISINNE.
I motsats till adeln synas de ofrälse stånden i Finland under Frihetstiden
anslutit sig till Mössorna, särskilt till det yngre Mösspartiet. Finland hade
i allmänhet icke kommit i åtnjutande av de förmåner, Hattarnas
ekonomiska politik erbjöd näringsidkarna. Om järnbruken och de därmed i viss
mån likställda glasbruken undantagas, så privilegierades icke några
anmärkningsvärda manufakturer i landet. Det bottniska handelstvånget och
produktplakatet gynnade därtill Stockholm på Finlands bekostnad, ty de
få finländska stapelstäderna kunde ej draga stor fördel av systemet. Det
är möjligt, att just dessa omständigheter framkallade det påtagliga frisinne,
som utmärker ett antal finländska politiker.
Två namn böra i synnerhet ihågkommas: Alexander Kepplerus och
Anders Chydenius. Borgmästaren Alexander Kepplerus i Lovisa framlade år
1770 vid riksdagen ett stort reformmemorial. Detta utgör ett led i den
allmänna anstormning mot adelns privilegierade ställning, som inträffar vid
Frihetstidens slut. Det innehöll ett förslag till privilegier för »rikets frie
eller odalstånd, som är prästerskapet, borgerskapet och bönderna i riket».
Med tanke på memorialets allmänna syftning, överraskar det knappast, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
