Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Källan till rikets vanmagt» och »Den nationale vinsten» gav han uttryck
åt sin frigörelse från merkantilsysteinets tankegångar. För Ghydenius äro
alla författningar till den ena eller andra näringsgrenens bästa av ondo.
»Hwar enskild söker sjelfmant upp det stället och den näring», säger han,
»der han häst öker den nationala vinsten, om författningarna intet stänga
honom derifrån.» »Det blifver onödigt för högsta magten att genom några
författningar draga folket från den ena näringen till en annan.
Författningar, som leda folket till vissa näringar, äro för nationen och dess winst
skadliga.» Så ser Chydenius även saken, då det gäller tävlan nationerna
emellan. En nation vinner icke därigenom »att hon sysselsättes med många
slags handteringar, utan derigenom att hon arbetar i de näringar som häst
betala sig, derest minsta antal menniskor kan frambringa waror till det högsta
wärde». Tron på det ekonomiska livets förmåga att finna de rätta vägarna
leder Chydenius’ rådslag. »En enda författning», heter det, »nemligen den
att kunna minska wåra författningar, har blifvit mig ett fägnesamt
arbets-ämne, lägg undan alla fördomar, föreställ dig icke friheten uti en enda
näringsgren allena, ty då hinner du ej långt förrän du träffar motstånd och
oredor; lös staten i dina tankar på en gång från de band, som fängsla honom!»
Chydenius yrkanden på näringsfrihet sammangå med hans medkänsla för
de sämre lottade i samhället, ty flertalet av näringsförfattningarna hade det
gemensamt, att de togo sig an de stora. Chydenius drevs av en obetvinglig
sanningsträngtan. Därför drog han i härnad mot sina partifränders, Mössornas
bankpolitik, då den syntes honom ovis, i skriften »Rikets hjelp genom en
naturlig finance-system». Skriften föranledde hans uteslutande ur riksdagen.
Då han år 1778 åter var riksdagsman, ingrep han på nytt oförskräckt i
riksdagsdebatterna, denna gång till förmån för en utvidgad religionsfrihet.
Under den gustavianska epoken kom det finländska frisinnet ej mer på
samma sätt till synes som under Frihetstidens slutår. En Kepplerus, en
Chydenius underordnade sig villigt och till synes med tillfredsställelse det
kungliga styret. Dock fortlevde helt visst mycken politisk radikalism, ej
minst i akademiska Abokretsar.
DET KULTURELLA LIVET I ABO.
Abo akademi hade under 1600-talet utfört ett välsignelsebringande arbete
för utbildning av män så i kyrkans, skolans som statens tjänst, men den
hade dock under detta århundrade haft en rätt begränsad betydelse. Under
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
