Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för wåre landsmän», hette det, »så wänte wi förnämligast deras biträde och
benägenhet; deras gagn och ro är wårt ändamål, och deras bifall wår
yppersta belöning.» Största delen av tidningarna upptagas av avhandlingar i
Finlands geografi och historia, av gamla brev och dokument, av artiklar om
finskan och dess frändespråk, av naturvetenskapliga, medicinska och
ekonomiska uppsatser. De vittra bidragen äro jämförelsevis sparsamma. Det
vilar en även för den tiden ovanlig lärd tyngd över Åbo tidningar, men
läs-kretsen var ej bortskämd med mera lättsmälta ämnen och uppskattade till
en början dessa första alster av finländsk journalistik. I längden blev
innehållet dock för litet omväxlande, och om några år upphörde tidningarna att
utkomma, då Porthan, som främst stått för redigeringen, begav sig
utomlands. Men därförinnan bade de kraftigt bidragit att väcka och stärka den
växande finländska särkänslan och det finländska kulturintresset. Då Åbo
tidningar på 1780-talet åter begynte utkomma, fingo de ungefär samma
gestaltning. Först Franzén försökte på 1790-talet ge den en lättare och mer
skönlitterär prägel.
Vid sidan av vittra och vetenskapliga intressen odlade Aurorasällskapet
också de musikaliska nöjena. Den sällskapliga samvaron tog tidvis en rätt
glättig karaktär med dans ända till småtimmarna, och därtill har man även
föranstaltat konserter.
Aurora-sällskapet har i traditionen omgetts med en nästan mystisk
vördnad. Dess verksamhet har kanske ej gett så stora resultat man gärna velat
tro, men dock har den medfört en morgongryning i mer än ett hänseende.
Den sällskapliga samvaron av Aurastadens tvenne ledande kulturkretsar,
akademien och hovrätten, under litterära, vetenskapliga och musikaliska
förströelser innebär en begynnelse till det societetsliv, som på 1800-talet
och under den ryska tidens första årtionden allt kraftigare utvecklas. De
litterära strävandena bära allt bättre frukt, tills de efter sällskapets
upplösning utmynna i Frans Mikael Franzéns diktning. Det vetenskapliga
intresset har ypperliga företrädare i Henrik Gabriel Porthan och Matthias
Calonius.
I Porthan, prästson från det nordligaste Tavastland, får Åbo akademi en
lärargestalt, som bringar den i jämnhöjd med rikets övriga akademier. Hans
bana är betecknande för tidens akademiska förhållanden. På mångfaldigt
sätt genom släktskap förbunden med den akademiska världen i Åbo, ägnar
sig Porthan efter det han vid femton års ålder anlänt dit åt ivriga studier,
som slutligen låta honom behärska ett flertal vetenskaper. Länge nödgas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
