Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
denna samling; jag är en länk av den stora kedjan, en del av det hela,
en ledamot av lagstiftande makten. Sådant kallas för Fädernesland. De
flesta länder, som icke bebos av sådane invånare, kunna icke liknas vid
annat, än ett stort stall utav hästar, varest kusken ger dem piskslängar
när lian behagar. Under en vis och god konung har var och en undersåtare
ett fädernesland: under en elak, så existerar intet Fädernesland.»
Det är en intressant passus, väl värd att begrundas. Det är uttryck för
ett ärligt patos, för tänkesättet bland oppositionella beati possidentes i alla
länder och tider; det är ett liberalt statsideal med allt vad detta kan
innebära av trygghet, frihet, ordning och tolerans; det är också en smula
egoistiskt och tar varken hänsyn till de obesuttna eller till nationella mål. Det
är, kan man säga, den svenska Frihetstidens ideologi i sammandrag. Men
denna lät sig icke förenas med Gustav III :s strävanden.
Ty hur mycket Gustav III än personligen svärmade för noblessen, hade
han varken som estet eller som politiker lust att dagtinga med Cederhielms
synpunkter. Han företrädde, på alla områden, centralisationens idéer. Och
ordet centralisation är i släkt med ordet likriktning. Det finns annan
likriktning än tredje rikets. Ludvig XIV:s Frankrike var också likriktat, fastän
på ett, som vi tycka, bättre sätt. Detta Gustav III :s ideal kommer lika bra
fram i hans nationella dramer som i hans ryska politik. Men det lät sig
icke förena med den separatism, som de svenska aristokraterna företrädde.
Deras missnöje var naturnödvändigt betingat; de aktuella anledningarna till
klagomål över dåliga skördar, brännvinslagstiftning och anslagsäskanden
gåvo blott tillfälliga motiveringar åt den principiella motsättningen. Det
var en form för en evinnerlig motsättning mellan liberalism och
nationalism, och vilket som var det riktiga må lämnas därhän.
Detta är också den enda fruktbara synpunkt man kan anlägga på det
s. k. Anjalaförräderiet. För finska historiker som Yrjö Koskinen och
Da-nielson-Kalmari är Göran Sprengtporten en heroisk patriot; för de
svensknationella är han en bandit. Vad man med säkerhet kan säga är, att
Anjala-männen i Finland hade ungefär samma allmänna inställning som Josias
Carl Cederhielm; men de voro vidare övertygade om, att deras frihet och
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. En av Gustav IV Adolfs första regeringsåtgärder var
att ge amnesti ät gustavianerna, av vilka här de tre mest namnkunniga — Johan Fredrik
Aminoff (stående), Johan Albert Ehrenström och Gustaf Mauritz Armfelt, åter förenade
den 2 augusti 1803 — blivit avporträtterade på ett stick av J. P. Pichler efter en numera
försvunnen tavla av R. T. Berthon. — Kungliga biblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
