Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
uppl.). — B. Risberg, »Textkritiska studier till Fredmans epistlar» (i »Nordiska texter
och undersökningar», 12, 1938). ■— B. Steffen, »Anteckningar till Bellmansdiktens
historia» (1—3, i »Samlaren», 1895—96). — R. Steffen, »Carl Michael Bellman» (i »Svenskt
biografiskt lexikon», bd 3, 1922; utförlig bibliografi). — Angående litteraturen om
Bell-mansmusiken hänvisas till Bellmanssällskapets upplaga och där förtecknad litteratur
av Lindgren, Bagge, Flodmark m. fl.
DEN LITTERÄRA BILDNINGEN.
A. Blanck, »Den nordiska renässansen i 1700-talets litteratur» (1911). — M. Lamm,
»Johan Gabriel Oxenstierna» (1911). — M. Lamm, »Upplysningstidens romantik» (1—2,
1918—20). — G. Ljunggren, »Svenska vitterhetens häfder efter Gustaf III:s död» (1—3,
1873—81). -—- A. Nilsson, »Thomas Thorild» (1915). — H. Schuck ochÄ. Warburg,
»Illustrerad svensk litteraturhistoria» (3 uppl., 4, 1928). — H. Schuck, »Svenska
akademiens historia» (1—3 [till 1819], 1935—36). — O. Sylwan, »Johan Henrik Kellgren»
(1912). — K. Warburg, »Anna Maria Lenngren» (2 uppl., 1917).
TEATERLYNNET.
A. Beijer, »Slottsteatrarna på Drottningholm och Gripsliolm» (planscher och
planschbeskrivning, 1933). — ./. Flodmark, »Stenborgska skådebanorna» (1893). —- N.
Per-sonne, »Svenska teatern. [2.] Från Gustaf III:s död till Karl XIV Johans ankomst till
Sverige 1792—1810» (1914). — N. G. Wollin, »Desprez i Sverige» (1936).
UR SÄLLSKAPSLIVETS KRÖNIKA.
M. J. Crusenstolpe, »Medaljonger och statyetter» (1882). — N. Erdmann, »Vid hovet och
på adelsgodsen i 1700-talets Sverige» (1926). -— C. Forsstrand, »De tre gracerna» (1912).
— C. Forsstrand, »Malmgårdar och sommarnöjen i gamla Stockholm» (1919). — C.
Forsstrand, »Sophie Hagman och hennes samtida» (1911). — »Gustavianska brev», utg.
av H. Schuck (1918). — G. Göthe, »Johan Tobias Sergel» (1898). — O. Levertin, »Från
Gustaf III:s dagar» (1896, omtr. i »Sami. skrifter», 7, 1919). — .4. F. Skjöldebrand,
»Memoarer», utg. av H. Schuck (1—2, 1903). — »Bref från Elis Schröderheim» (i »Svenska
memoarer och bref», 6, 1902). — C. Tersmeden, »Memoarer», utg. av N. Erdmann (5—6,
1918—19). — O. Sylwan, »Från stångpiskans dagar» (1901).
ARKITEKTUR OCH 1NREDNINGSKONST.
»Gustavianskt. Studier kring den gustavianska tidens kulturhistoria tillägnade Sigurd
Wallin på hans 50-årsdag» (1932). -— C. D. Moselius, »Louis Masreliez» (1923). — E.
Palmstedt, »Resedagbok 1778—1780». Med en inledning om författaren utg. av M.
Olsson» (1927). — Å. Stavenow, »Carl Hårleman. En studie i Frihetstidens
arkitekturhistoria» (1927). — S. Wallin, »Nordiska museets möbler från svenska herremanshem.
2. 1700-talet. Frihetstiden och Gustaf III:s tid. Senbarock, rokoko och gustaviansk
stil» (1933). — G. Selling, »Svenska herrgårdshem under 1700-talet» (i »Nordiska
museets handlingar», 7, 1937).
EN STORHETSTID FÖR DEN BILDANDE KONSTEN.
För denna uppsats ha 1’lera såväl översiktliga som monografiska framställningar
använts. Litteraturen på området är mycket rik, knappast någon period i svensk
konsthistoria har blivit föremål för så omfattande och på olika områden ingripande
undersökningar. Dock fattas ännu för en av tidevarvets största svenska konstnärer, Alexander
Roslin, en sammanhängande monografisk skildring, även om viktiga avsnitt i hans
konstnärsbana behandlats av O. Levertin, G. W. Lundberg (i »Tidskrift för
konstvetenskap», 19, 1936), B. A. Mattisson (i »Tidskrift för konstvetenskap, 8, 1923; 10, 1925
samt artikeln Roslin i »Svensk uppslagsbok», 1935) m. fl. Bland monografierna må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
