Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TILLKOMSTEN AV 1809 ÅRS REGERINGSFORM.
Våra förfäder hade i sanning märkliga, lärorika och man kan väl även
säga lättfattliga erfarenheter att bygga på, då de nu på våren 1809 själva
kunde bestämma om sitt styrelsesätt. Och i motsats till de flesta länder
hade Sverige redan haft skrivna grundlagar; före 1809 års regeringsform
räkna vi ej mindre än fyra, nämligen regeringsformerna 1634, 1719, 1720
och 1772. Grundlagsstiftarna vid 1809 års riksdag behövde sannerligen inte
gå över ån efter vatten, då det gällde att hämta material till den nya
författningen.
Men till dessa inhemska erfarenheter och mönster kunde de också
lägga den allmänna »statsfilosofiska» spekulationens resultat. Till de
politiska läror eller, som vi skulle säga, ideologier, vilka vid denna tid voro
allmännast omfattade och rentav utgjorde ett slags gemensam egendom
för de politiskt bildade i den tidens Europa, hörde framför allt
fransmannen Montesquieus maktdelnings- eller maktsöndringslära. Enligt denna
behövde varje »makt» i ett rikes styrelse bredvid sig en annan motvägande
makt; eljest urartade styrelsesättet till tyranni. Hur förträffligt dessa
lärosatser sammanföllo med den bittra svenska erfarenheten, behöver knappast
påpekas. Kungamakten, obunden av råd och riksdag, hade hos oss
utvecklats till envälde och medfört fördärvbringande verkningar för den
enskilde medborgarens frihet. Riksens maktägande ständer utan motvikt
av en handlingskraftig eller ens till självständig handling berättigad
regering hade brett ut sig över statslivets alla områden och starkt inkräktat
på den enskilda friheten; de hade godtyckligt upphävt regeringens
beslut, ingripit i rättskipningen och tidtals åstadkommit oreda och förvirring
i förvaltningen.
Historiker och statsvetenskapsmän i vårt land ha ej sällan tvistat, om
den inhemska erfarenheten eller om den utländska läran spelat största
rollen vid tillkomsten av 1809 års berömda grundlagsverk. Så
småningom har man väl alltmer kommit till den uppfattningen, att det här inte
är frågan om antingen-eller utan både-och. Råde svenskt och
internationellt ingår i vår författning; det senare just därför, att den utländska
spekulationens resultat så helt överensstämde med den inhemska
erfarenheten. Det svenska materialet är dock alldeles övervägande. Det finns,
som Pontus Fahlbeck påvisat, knappt en bestämmelse, vars ursprung icke
alldeles direkt kan föras tillbaka på någon tilldragelse i Sveriges historia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
