Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
konung och riksdag. Jämvikten, den gyllene medelvägen mellan
konunga-envälde och riksdagsvälde, var deras klart fattade mål.
Vådorna av en obegränsad kungamakt kände de alla till fullo. Det var
ju denna, som direkt förorsakade deras svåra arbete i en av de mest hotfulla
situationer, Sverige upplevat. Å andra sidan var minnet av Frihetstidens
ständervälde klart och tydligt. Sedan dess slut hade visserligen nära 40 år
förflutit. Men ännu funnos många, som från den tiden ägde direkta
personliga erfarenheter. Och dessa erfarenheter, tillsammans med det
oavvisliga kravet att med det allra snaraste skapa en fast och stark regeringsmakt,
som kunde föra riket ut ur dess nuvarande läge, förhindrade alla försök
att nu ensidigt och uteslutande stärka riksdagens ställning och öka dess
befogenheter. Så hade skett efter Karl XII:s död. Nu visste man bättre. I
kärnfulla satser inskärper memorialet denna grundtanke i den nya
författningen:
»Utskottet har sökt att bilda en styrande makt, verksam inom bestämda
former, med enhet i beslut och full kraft i medlen att dem utföra; en
lagstiftande makt, visligt trög till verkning men fast och stark till motstånd;
en domaremakt, självständig under lagarna, men ej självhärskande över
dem. Det har vidare sökt att rikta dessa makter till inbördes bevakning,
till inbördes återhåll, utan att dem sammanblanda, utan att lämna den
återhållande något av den återhållnas verkningsförmåga. På dessa
huvudgrenar av statskrafternas särskilda bestämmelse och ömsesidiga motvikt skall
den statsförfattning vila, som utskottet föreslagit.»
Innebörden av denna omsorgsfulla, i detalj genomtänkta avvägning och
utskiftning av »makten», bestämmandet, befogenheterna (eller vad man nu
vill använda för uttryck) de olika statsmakterna eller statskrafterna
emellan, är i yttersta korthet följande.
För det första ställdes vid konungens sida ett statsråd, vars råd konungen
var skyldig att höra, innan han fattade sina beslut. För sina beslut kunde
konungen ej ställas till ansvar, men statsrådets medlemmar voro inför
riksdagen ansvariga för sina råd. I memorialet säges härom:
»Makten att styra tillkommer efter utskottets förslag, odelad konungen,
men hans beslut kunde icke förhastat fattas, icke bestämmas efter ensidiga
underrättelser och råd av dolda personer utan ansvarighet. Han måste i
alla mål låta upplysa sig av ett offentligt statsråd, vars ledamöter, ställda
under ansvarighet icke blott för deras yttrande rådslag — utan även för
deras tystnad, då de bort råda, måste själva sorgfälligt söka upplysningar,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
