Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ringsformen visat sig så förnuftigt avvägd och så skickligt uppbyggd, att
den i sina huvuddrag kunnat bestå trots de ofantliga förändringar, som
inträffat sedan 1809. Det erkännande, som omedelbart kom den till del, var
emellertid ganska blandat. Den var i själva verket, som så många andra
efter revolutioner eller andra stora välvningar sanunanskrivna författningar,
en ganska mödosamt hopsnickrad kompromiss, och dylika bruka ju väcka
ett låt vara någorlunda måttligt missnöje snart sagt på alla håll, där man i
enighetens intresse fått offra eller åtminstone slå av på sina krav och
förhoppningar.
I själva verket kan man verkligen fråga: hur kom det sig, att man i den
allmänna villervallan efter statskuppen under detta nederlagens och
förödmjukelsernas år kunde samla sig till ett sådant verk? Svaret är sannerligen
icke lätt att formulera. Ju mer man begrundar de upplysningar, den senare
forskningen givit oss om 1809—10 års riksdag och dess händelser, dess mer
framstår regeringsformens tillblivelse i riksdagens början som en ren
lyckträff.
Ett faktum, som icke alldeles får förbises, ehuru det ej kom att spela
någon direkt roll i statsskickets utveckling, är att regeringsformen icke
antogs med den enighet, som man i populära arbeten och skolböcker brukar
framhålla. Bondeståndet vägrade nämligen sitt bifall, det yrkade
enstän-digt, att en verklig skatte- och privilegieutjämning först skulle företagas.
Till dess så skett förbjöd ståndet sin talman att underskriva
regeringsformen. Man kom förbi denna svårighet blott genom att den 6 juni negligera
bondeståndet, och sedermera genom en allt annat än grundlagsenlig
påtryckning, som utfördes av den skröplige Karl XIII på Stockholms slott.
Det dit uppkallade ståndet tvangs att mot löfte om några eftergifter för
dess krav i huvudsak ge vika.
Och knappt hade detta skett, förrän man från vissa håll sökte få till
stånd en ny regeringsform. Under fortsättningen av 1809—10 års riksdag
förekommo omväxlande häftiga öppna partistrider, särskilt inom adeln, och
hemliga stämplingar och intriger i akt och mening dels att återge arvsrätten
åt den avsatte Gustav IV Adolfs minderårige son, dels att ersätta den färska
regeringsformen med en ny, som skulle skaffa konungen mera makt. Ett
formligt parti, de s. k. Gustavianerna, voro ivrigt verksamma i detta syfte
och hade till och med tidtals majoritet på Riddarhuset. Kungen själv och
även flera av »1809 års män», d. v. s. den krets, som gjort statskuppen, hade
vunnits för dessa planer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
