Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nade sinne för folkfromheten. Det märkliga var emellertid, att han allt
bättre lärde förstå denna, och det skedde under hans sysslande med
psalm-diktningen. Därvid tog han intryck av den romantiska tidsströmning,
som gjorde sig gällande på det litterära området. I »Polyfem» hävdade
Askelöf, en av romantikens pioniärer, just med tanke på det pågående
psalmboksarbetet, att för religiöst bruk dagens litterära modespråk icke
borde komma till användning, utan ett mera ålderdomligt, av framfarna
släktens fromma andakt helgat och just därför högtidligt och
vördnadsbjudande tungomål. Men icke blott av estetiska skäl yrkade romantikerna
på aktsamhet mot det hävdvunna andaktsspråket. I den religiositet, som
levde i de folkliga formerna, och i dennas kristocentriska karaktär sågo de
en källa till förnyelse av hela det andliga livet. En etisk-religiös förnyelse
var det djärva mål, som de satte in på. På den punkten kunde de räkna
med många instämmanden. Länge hade klarsynta män insett behovet av
en sådan nationell renässans. Till dessa hörde Wallins tidigt bortgångne
vän C. U. Broocman, pedagogen, som med oro i själen för sitt folks framtid
arbetade för en fördjupad, kristlig och medborgerlig bildning, därvid
upptagande och fördjupande den civistiska (medborgerliga) tankegången hos
upplysningstiden. I denna strömfåra stodo Gei jer och Esaias Tegnér.
Krafter från olika håll samverkade hän mot en sådan nationell renässans.
Årtiondet efter sedan författningsfrågan hade ordnats märktes liksom en
darr-ning i folksjälen, en kraftanspänning alt återvinna åt folket andlig hälsa,
att återvinna i inre avseende vad som hade förlorats i yttre. Wallin blev
gripen av denna förnyelsesträvan, han är »själv en av de främste
målsmännen för denna. Den bildar bakgrunden för hans intensiva arbete för en ny
psalmbok: denna skulle bliva ett medel för hela folkets återvinnande till
andlig spänstighet.
Närmast var det Samuel Hedborn som genom sina psalmförsök ledde
Wallin in på de nya banorna. Vad som i början var mest en estetisk
nyorientering blev med åren också en religiös. Samarbetet med den blide
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Det svenska episkopatet har kanske aldrig förr eller
senare ägt så många litterärt lysande namn som under 1800-talets förra del. På
ärkebiskopsstolen satt J. O. Wallin, pä Växjö biskopsstol E. Tegnér, som farhågor till trots blev
en utmärkt stiftschef, och på Härnösands den blide skalden F. M. Franzén. Vid
universitetet i Uppsala verkade den djupt religiöse historikern E. G. Geijer, som uppfördes på
förslag till biskop i Karlstad, men avböjde. Världsrykte som kemist vann J. J. Berzelius,
som här väl försvarar sin plats, icke minst därför, att han från första början skänkte
nykterhetsrörelsen sitt mäktiga stöd. — Oljemålning av J. G. Sandberg 1843. Gripsholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
