Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Frans Michael Franzén, mannen med kristocentrisk barnatro, verkade i
denna riktning. Att Wallins religiösa horisont verkligen vidgades och han
själv fördjupades märker man alldeles påtagligt i hans predikan.
För sin samtid var Wallin väl psalmdiktaren, men han var framför allt
den oförliknelige predikanten. Det var såsom sådan han behärskade
Stockholm. Hänförda skildringar av Wallin såsom predikant och talare har man
från de mest kompetenta håll, Bernhard v. Beskow och Geijer. Vittnesbörd
har man om den nästan rent fysiska tjusning, som hans ljudande
malmstämma utövade på åhörarna. Denna behärskade han på ett fulländat sätt,
antingen han brukade det starkaste crescendo eller sjönk ner till en förtonande
andeviskning. Mästare var han också i den konstnärliga utformningen av
språket. Eftervärlden, som anlägger andra smaksynpunkter, finner hos
Wallin väl mycket högtravande fraser, men hans samtid kände på annat
sätt. Också innehållet i Wallins predikningar grep. Han hade själv en
orolig själ, och av egen erfarenhet kände han böljegången i ett bävande
människohjärta. Hans verksamhet såsom präst och själasörjare förde
honom samman med ett otal människor, vilkas fröjder och sorger han
lärde förstå. Detta gav åt hans predikan ett framträdande drag av
omedelbar, praktisk aktualitet. Han kände de stora, enkla linjerna i
människolivet. Den tröst och kraft, den uppfordran kristendomen kunde giva ville
han också meddela åt andra. Men därvid brister det många gånger hos
honom i fråga om religiöst djup, en brist, som dock i icke ringa mån
uppväges av hans enastående förmåga att i sina predikningar på rätta
stället införa det rätta bibelordet.
Efter mycket arbete kunde Wallin äntligen lämna ifrån sig en helt ny
psalmbok, som av konungen år 1819 stadfästes till allmänt bruk, utan
tvång för församlingarna att antaga densamma. För det språkliga
gransk-ningsarbetet hade det lyckats honom att intressera den gamle gustavianen
C. G. af Leopold. Det var Wallins ärelystnad, att den nya psalmboken
skulle stå också språkligt och estetiskt högt. För honom hörde det
kristliga och humana oupplösligen samman, och därför krävde han, att i
psalmboken det kristliga skulle framträda i så ädel form, att denna kunde
accepteras av tidens strängaste smakdomare. Därigenom har den
Wallin-ska psalmboken fått en bland olika kyrkors psalmböcker enastående
ställning. Den äger en universell, vitt över den kristna församlingens gränser
gripande skönhetsmakt. E. Liedgren, som framhåller detta, tillägger, att
den på samma gång äger tillräckligt av trygg, gammalprotestantisk tros-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
