Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som i likhet med Religious tracl
society skulle sprida kristliga
småskrifter till folklig uppbyggelse.
Men var det icke bibeln, som i än
högre grad var i behov av
spridning? Evangeliska sällskapet tog nu
också bibelspridningen på sitt
program och fick därvid understöd
från det 1804 bildade Brittiska och
Utländska bibelsällskapet. Det
visade sig, att bibeln mångenstädes
var en efterlängtad bok, som man
icke till rimligt pris hade kunnat få
tag på. De ledande kyrkomännen
voro mottagliga för den givna
impulsen. I den ena stiftsstaden efter
den andra uppstodo bibelsällskap,
och i Stockholm bildades under
konungens beskydd och i mycket
officiella former Svenska
Bibelsällskapet. Dessa bibelsällskap med deras
livliga verksamhet äro ett typiskt
uttryck för den nationella,
etisk-reli-giösa uppryckning, som ägde rum
på 1810-talet. Stora förhoppningar
fästes vid dem, men man kan knappast säga, att dessa blevo infriade.
Orsakerna till att restaurationsepokens ansträngningar — en
avmattning inträdde över huvud på 1820-talet — ligga ganska djupt. De skola i
det följande något belysas. Man skall först och främst komma ihåg, att
det alltid är förenat med risker och svårigheter att överflytta det kristna
arvet från en äldre generation till en efterföljande. Särskilda
omständigheter inträffade, som gjorde den nämnda, ständigt pågående processen
betydligt svårare under 1820-talet. Härvid kommer folkökningen särskilt i
betraktande. 1815 beräknades Sveriges folkmängd till 2,465,000. År 1850
var befolkningssiffran uppe i 3,483,000 och år 1865 i 4,114,000. Efter
förlusten av Finland skrev Tegnér, att det gällde att »inom Sveriges gräns
Ung hustru från Herrestads härad i Skåne
» i vapenhuset vid ingången till kyrkan, der
hon, enligt christelig sed, väntar att åter
blifva intagen efter sin barnsbörd’> —-
kgrko-tagningen var då lika vanlig som barndop.
Framfor henne ses kyrkotagningspallen och
till höger ändan av en likbår. — Kolorerat
kopparstick av C. Forssell (efter original av
I. G. Sandberg) i »Ett dr i Sverige» (1827—35).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
