Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Första dansen» kallar Fritz von Dardel denna akvarell
från 1837; det tillkom prästen att tråda första dansen
med bruden vid ett bondbröllop, och så skedde väl
också ofta, liksom här vid Hjula i Södermanland.—Privat ägo.
dandet av 1842 års
folkskolestadga. Idealisterna
ville gärna haft mera, än
vad stadgan erbjöd, men
saken hade också sin
tunga, ekonomiska sida.
Någon skulle betala, och
huvudbördan lades på
församlingarna. Därför fick
man tillse, att vid
införandet av allmän skolplikt
man icke överskred det
görligas gräns. Det blev
prästernas uppgift att i
socknarna organisera den
nya folkskolan, och det
gjorde de också, ofta
under stort motstånd från ovilliga skattedragare. En märklig gärning utförde
de, vilken emellertid ganska sent fått sitt erkännande.
Det som förvärrade det sedliga tillståndet inom det dåtida svenska
folket, var den gamla svenska arvsynden, brännvinssupandet. När Karl
Johan som kronprins kom till Sverige, möttes han snart av supseden, och
han stöttes tillbaka av denna, den förekom honom, sydfransmannen,
motbjudande. 1812 uttalade han, när han efter konungens sjukdom
återlämnade regeringstyglarna, sin bedrövelse över ett bruk och en tillverkning av
brännvin, som åsidosatte det allmänna intresset för det enskilda, förstörde
nationens moralitet, och som förr eller senare skulle blottställa den för
oundviklig hungersdöd. Karl Johan hade också skarpt öga för den risk
för förminskande av rikets värnkraft, som superiet innebar. Under hela
sin tid stödde han därför det nykterhetsarbete, som tid efter annan sattes
i gång.
I början var det mera fråga om sporadiska ansträngningar här och
var i landet. Men 1830, i samband med firandet av tusenårsminnet av
Ansgar, sökte en del personer i huvudstaden få i gång en
riksorganisation för nykterheten. Impulsen hade man fått från nykterhetsarbetet i
Amerika. Den nya föreningen grundades på måttlighetsprincipen, vilket
inom de mest intresserades krets genast väckte motstånd. Det visade sig
()fi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
