Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
görelsen genom tron, den enda lära, som kunde giva glädje och kraft åt det
kristna livet. Sådan var nyläsarnas uppfattning, och som de representerade
en betydande andlig kraft, var det icke att förvåna sig över, att en viss
spänning och oro på det religiösa området uppstod, så mycket mer som det
gällande konventikelplakatet också vållade svårigheter. Oron blev så stor,
att Kungl. Maj:t år 1819 fann sig föranlåten att utsända justitierådet J.
Syl-vander i speciellt uppdrag att söka dämpa misshälligheterna, vilket också i
någon mån lyckades, i det några smärre modifikationer i
konventikelplaka-tets bestämmelser blevo medgivna.
Den rent religiösa problemställningen var därmed emellertid icke skaffad
ur världen. Motsatserna skärptes i stället. På 1820-talet började man bland
nyläsarna använda de herrnhutiska .sångböckerna från 1700-talet, »Sions
sånger» och »Sions nya sånger». De senare hade till upphovsman den
mycket omstridde representanten för den extrema herrnhutismen,
kyrkoherden på Ladugårdslandet i Stockholm, Anders Carl Rutström, vilken även
hade varit djupt invecklad i den senare Frihetstidens politiska stridigheter.
Tonen i dessa sånger var folklig, känslomättad, innehållet rörde sig om ett
lovprisande av Kristi blod och sår, av försoningen i Kristus. De
översvallande, ofta osmakliga uttrycken bortsåg man ifrån, kanske neutraliserades
de genom läsningen av de äldre uppbyggelseböckerna och bibeln,
neutraliserades och omtolkades. Men en som icke kunde fördraga de nya sångerna
var den ovan nämnde Gerhard Gerhardsson. Han menade, att de innehöllo
ett löst och osalt evangelium, som bildade lösa och falska kristna. I denna
sin uppfattning blev han i hög grad stärkt vid läsningen av Schartaus
skrifter. Den religiösa krisen i Schartaus liv hade nämligen bestått däri, att han
blivit lösgjord från en extrem herrnhutism, för vilken »Sions sånger» och
»Sions nya sånger» voro en exponent. I sina brev i andliga ämnen vände
han sig alldeles särskilt mot »Sions sånger», vilka han ansåg vara odugliga
till själaföda. Stödd på bibeln och Schartau drog nu Gerhard Gerhardsson i
härnad mot Sions och Rutströms sånger. Det var ett märkligt möte, som
så ägde rum mellan schartauansk och nyevangelisk fromhetstyp, märkligt
därför att det blev ett skolexempel på huru det sedan gick på många håll i
Sverige. Utgången blev, att här uppe i Norrland den nyevangeliska
fromheten segrade över Schartau och hans fromhetstyp. Gerhard Gerhardsson
kunde icke behålla fältet.
Några omständigheter må här framdragas till belysning av vad som så
skedde. Till en början må framhållas, att folklynnet var ett annat än i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
