Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Petrus Læstadius var en humanistiskt bildad man —- han har bl. a. efterlämnat en ännu
mycket läst, klassisk Lapplandsskildring »Journal öjver missions-resor i Lappmarken».
Men i sin kärlek till Lappmarksbefolkningen och som själasörjare var han, ehuru icke
ansluten till læstadianismen, lik sin store broder Lars Levi. Den tysk-svenske
ryttmästa-ren Hogguér, som 1828 reste genom Lappmarken och 1841 skildrade sina upplevelser i
»Reise nach Lappland» har härom avlagt rörande vittnesbörd. Vid ett tillfälle hade
särskilt många lappar samlats, och »herr Læstadius begagnade sig av detta i fjällen ovanliga
och stora tillopp av lappar för att hålla en bönestund. Han samlade alla omkring sig
under bar himmel, bad en bön och höll därefter en kort predikan, som hela auditoriet
åhörde med största uppmärksamhet–––-— Missionären satt på en stor sten, bredvid
honom stod en av hans kateketer — en lapp som följt oss från Arjeplog som förare
och bärare — och omkring honom bildade människorna en cirkel, männen som vanligt
stående bredbenta och med korslagda armar, kvinnorna sittande med korslagda ben på
marken^. — Litografi i von Hogguérs o Reise nach Lappland» (1841).
inras om sedermera kyrkoherde J. Wætterdahl och grosshandlare G. Th.
Keyser, vilka bägge hade nära förbindelser med den herrnhutiska
brödra-församlingen i Stockholm. Inom dessa kretsar vaknade också intresset för
hednamissionen, ett intresse, som från sekelskiftet starkt hade uppflammat
i England. Det är den ena faktorn, som vi i detta sammanhang ha att hålla
i sikte.
Den andra faktorn har med de i Stockholm bosatta engelsmännen att
göra. En del sådana funnos, bland vilka den mest bemärkte var
fabriks-idkaren Samuel Owen. På 1820-talet ställde denne Owen om, att en engelsk
präst, wesleyansk metodist, kom till Stockholm för att predika för sina
engelsktalande landsmän. Till predikolokal upplät exe. C. De Geer en träd-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
