Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vittne om teologiens växande betydelse. Men härmed sammanhängde också
en viktig förskjutning i det prästerliga befordringsväsendet.
Vid gymnasierna hade i äldre tider huvudsakligen präster fått sin
utbildning. Men till läroverken sökte sig med tiden allt flera, som ville ägna sig åt
andra banor. Läroämnenas liksom lärarnas antal måste ökas. Då anslagen
till läroverken icke i erforderlig grad ökades, fortfor man att i läroverken så
till vida liksom förut leva på kyrkans bekostnad, som lärareverksamheten
betraktades såsom en övergångstjänst. Målet var en någorlunda väl avlönad
kyrkoherdetjänst. För att tillförsäkra lärarna, att de verkligen kunde nå detta
mål, tillerkändes dem rätt att räkna sina tjänsteår vid läroverket såsom
dubbla prästerliga tjänsteår. De flesta, som från början ägnade sig åt
prästerlig tjänst, hade därför föga utsikt att nå fram till rättvis befordran. Detta
system, som innebar en ringaktning av den rent kyrkliga gärningen, hade
många menliga följder. Ofta voro de forna läroverkslärarna, när de nådde
befordran, så pass uttjänta, att de genast måste anlita ämbetsbiträde.
Pastoradjunkternas antal växte, ja, man kan säga, att systemet bidrog till
uppkomsten av ett proletariat bland de obefordrade prästerna, respektive de
fattiga komministrarna: många kunde faktiskt aldrig nå fram till anständig
bärgning. En annan nackdel trädde klart i dagen, när den evangelikala
väckelsen började sprida sig. De lärda prästerna representerade ett kristet
kulturideal, som i och för sig kunde te sig mycket tilltalande, en förening
av kristendom och klassisk lärdom, men de stodo ofta handfallna och
oförstående inför den folkliga religiositet, som mötte dem ute i församlingarna.
Huru mycket lärdomsväsendet levde på kyrkans bekostnad framgår
också därav, att universitetsprofessorer i »världsliga» ämnen, vilka hade
klen avlöning, såsom löneförbättring erhöllo prebendepastorat, vilka en
vikarie fick sköta. Så fick Esaias Tegnér såsom professor i grekiska i
Lund ett prebendepastorat, han lät prästviga sig, och det ansågs i sin
ordning, att han borde bliva biskop. Hans samtida i Lund, Carl Adolf Agardh,
en genial mångfrestare, blev på 1830-talet biskop i Karlstad. När sedan
väckelsen kom till Värmland, stod den lysande naturvetenskapsmannen och
nationalekonomen mycket besvärad och oförstående inför det nya liv, som
började röra sig inom hans stift.
Hela detta system fick ett grundskott genom de allmänna läroverkens
omgestaltning år 1849, då den dubbla tjänsteår sberäkningen upphävdes.
Omgestaltningen karakteriserades väsentligen därav, att vid sidan av den
klassiska linjen en reallinje inrättades för att tillgodose bildningsbehovet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
