Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
aga efter rektors och kollegii beslut samt vid gymnasierna av läraren
bortvisning ur lärorummet och slutligen förvisning från läroverket med påföljd,
att en så bestraffad yngling sedan ej finge mottagas vid samma eller något
annat inom samma stift beläget läroverk». Enligt Bottiger låg under hans
skoltid i Västerås (1814—25) på varje lärares bord ett väldigt björkris —
huvudsakligen avsett till handplagg. Lärjungarna själva fingo bekosta och
anskaffa detta. Det utbyttes varje måndags och torsdags morgon, då de
begagnade alltid voro till en dryg del sönderslagna. Viktor Rydberg
motsatte sig sådan aga och lär vid Jönköpings skola ha ingått en
sammansvärjning mot klassens björkris, i det envar fick bryta sönder en kvist därav.
Tiden var mogen för denna bestraffningsforms bortläggande.
Ett utmärkande drag för tidens skolväsen var, att lärdomsskola och
gymnasium bildade var för sig skilda läroverk. Lärdomsskolan leddes av
en rektor i fast tjänst, medan i gymnasiet rektoratet skiftade varje år mellan
lektorerna. Dåtidens gymnasister, som ofta voro vuxna ynglingar, intogo
en friare ställning till läroverket än nutidens. De ägde i vidsträckt grad
självstyrelse. De utövade genom sina gymnasieförbund en disciplinär
myndighet över sina medlemmar, som ofta var mer fruktad och även mer
verksam än läroverkets egen. Dessa förbund hade sina stadgar, ämbetsmän,
ranggrader och möten. Ordföranden i gymnasieförbundet hette notarius
gymnasii, en mäktig herre, med vilken även lärarkollegiet måste räkna. Hade
någon av gymnasisterna gjort sig skyldig till någon grövre förseelse, såsom
fylleri eller angiveri till lärare, så hände, att han enligt förbundets beslut
avstraffades med kroppslig aga. Medan det var lärare förbjudet att i
gymnasiet som bestraffningsmedel använda aga, så praktiserades denna sålunda
— och stundom frikostigt — av gymnasieorganisationen.
Gymnasiernas utmärkelsetecken voro blå mössa med kokard, en grå
ka-puschongliknande kappa utan ärmar och med en krage nedhängande över
skuldrorna samt dessutom på 1840-talet, åtminstone i Karlstad enligt N. P.
ödman, käpp och cigarr. De åtnjöto mycken vördnad av den lägre skolans
elever. Frånsidan av deras privilegierade ställning var en — liksom
gymnasistkappan — från äldre tider nedärvd pennalism, vilken utövades mot
nykomlingarna första året i gymnasiet. Nykomlingarna kallades primaner
eller inferiores, medan gymnasisterna i de övre klasserna hette superiores.
Dessa primaner stodo under hela första året under de äldres kommando.
De fingo väcka dem om morgnarna, elda deras rum, borsta deras stövlar,
bära deras paket och även eljest utföra allehanda arbeten till deras tjänst.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
