Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
avslutade studier nu måste förvärva på den lidande allmänhetens bekostnad»,
att den medicinska skolan i Stockholm ägde företräden framför de
medicinska fakulteterna genom sitt samband med huvudstadens större sjukhus,
och han förordade, att den huvudsakliga läkarutbildningen förlädes till
huvudstaden. Detta var, som sedan visade sig, ett farligt tal både på grund
av Berzelius’ anseende och hans obestridliga praktiska argumentation.
Striden blossade med ny häftighet upp 1859—60, med anledning av att
regeringen tillsatte en kommitté med uppgift att avge förslag till ändamålsenligt
ordnande av den medicinska undervisningen i riket. Denna kommitté
framställde som sitt huvudförslag indragning av de medicinska fakulteterna
såväl i Uppsala som Lund samt utvecklande av Karolinska institutet till enda
medicinska läroverk i riket. Detta förslag föll efter avstyrkande av
Sundhetskollegiet och kraftig polemik från medicinska fakulteten och från
konsistoriet i Uppsala.
Karolinska institutet vann emellertid med ny examensstadga 1861, att
med. lic.-examen där fick avläggas, och att huvuddelen av den praktiska
utbildningen förlädes dit. 1874 fick institutet även rätt att anställa med.
kand.-examina men nådde först 1906 med rätten att utdela doktorsgrad sin
fulla likställighet med universitetens medicinska fakulteter. Härmed var
Berzelius’ tanke fullt förverkligad, medan samtidigt vetenskapens
utveckling och den ökade folkmängden till fullo bekräftat det en gång ifrågasatta
existensberättigandet av de medicinska fakulteterna i Uppsala och Lund.
STUDENTLIVETS UPPSVING. DE NORDISKA STUDENTMÖTENA.
Studentantalet höll sig under denna period tämligen konstant, omkring
400 studenter i Lund och dubbelt så många i Uppsala. Men trots denna
numerära stagnation företedde studentlivet samtidigt ett mäktigt uppsving,
ja, kom att spela en roll i nordisk kultur som varken förr eller senare. Man
upptäckte studentlivet som en självständig livsform. Tiden är
studentromantikens gyllne tid. Förut hade studentlivet betraktats som en övergång, som
helst borde göras så kort som möjligt, till präst- och ämbetsmannabanan.
Nyhumanismen hade medfört, att studierna började fördjupas och inses äga
ett självständigt värde oavsett deras ekonomiska nyttighetsvärde. Ett
klassiskt uttryck för denna syn gav Geijer i ett avskedstal 1846 till studenterna,
då han yttrade: »Studerande är allt vad jag varit, allt vad jag är, allt vad
jag ännu bliver, tills livets krafter domna».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
