Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ndgra av de kranier, som legat till grund för Anders Retzius’ kronologiska system: till
vänster sidvy och hjässvy av tvd dotikocefater, en modern svensk (ortognat) och en
grönländare (prognat), till höger av tvd brakycefaler, en svensk lapp (ortognat) och en malaj
(prognat). Efter illustrationer i A. Retzius, *Ethnologische Schriften» (1864).
nom sin tacksamhet för det han utreder och på samma gång förenklar
uppfattningen af bäckenets fascior.»
Anders Retzius har emellertid även på ett annat, ehuru besläktat
område för alltid ristat sitt namn i vetenskapens historia. Han har genom
sina skarpsinniga iakttagelser och genom sin mätningsteknik kunnat indela
människoraserna på ett helt nytt sätt efter kraniets form. Två olika
grundtyper, de dolikocefala och de brakycefala, har han sålunda urskilt, vilka
särskiljas bl. a. på kraniets längd i förhållande till bredden. Den
dolikocefala kranietypen är mera oval, långsträckt och har lång nacke, den
brakycefala mera rundad eller något fyrkantig och har kort nacke. På liknande
sätt har han efter ansiktsprofilen indelat människoraserna i två olika typer
(orlognatiska och prognatiska). Också på rasforskningens område kommo
således epokgörande uppslag från vårt land.
JACOB BERZELIUS OCH KEMIEN.
Även den unge Berzelius skulle enligt uppfostrarnas mening bli präst,
men redan under skoltiden beslöt han att välja läkarbanan med tanke på
att han på så sätt skulle kunna ägna sig åt naturvetenskapliga studier. Efter
det att han inskrivits vid Uppsala universitet, var det framför allt genom
styvbrodern Lars Kristoffer Ekmarck (sedan docent) som Berzelius’ hela
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
