Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Fritiofs saga» blev på mycket kort tid en verklig folkbok; ute i bygderna kunde man
finna människor, som lärt sig de flesta sångerna utantill -— det poetiska språk, Tegner
talade i denna vår första stora, verkliga folkdikt var begripligt av var man. Till diktens
popularitet bidrog också några av romansernas stora sångbarhet; redan andra upplagan
var försedd med en litograf erad bilaga med musiken till »Ingeborgs klagan» och
»Vikingabalk». Det är den förra — komponerad av B. Crusell (se sid. 335), som här ovan
återges i faesimil från andra upplagan av »Frithiofs saga».
allt mindre. Teologi, säger han en gång, är i förhållande till religionen själv
lik en dödskalle, stjälpt över en lilja. Visst liar han laddat ur sig en massa
bitterheter om föremål, som han i grunden vördade eller älskade, ja
dyrkade — till och med om poesien och kvinnan — ty hans ögonblickslynne
var inställt så. Men till dessa hörde näppeligen teologien, som vid närmare
studium tycktes honom stå kvar på en omöjlig 1500-talsståndpunkt. Det
fanns för övrigt hos Tegnér något fritt och solljust mänskligt, som han gärna
kallade helleniskt, ja hedniskt. Något som gjorde motstånd icke blott mot
steg kyrklig rättrogenhet utan även mot borgerliga sedebud, dem han, så
biskop han var, i personligt upprörda ögonblick har kallat munkmoral. En
sjukdom, som låg djupt i hans organism, gjorde denne dyrkare av nordisk
kraft och hellenisk dagsklarhet stundtals oberäknelig i missmod och mjält-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
