Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det lilla kungliga sommarresidenset Rosendal på Djurgården uppfördes på 1820-talet
efter ritningar av Fredrik Blom. Det skänktes av Sveriges konungahus 1911 till Oskar
ll.s stiftelse för att bevaras som kulturbild från Karl Johans tid — och både i exteriör
och interiör (se pl. vid sid. 232) är det lilla slottet ett koncentrat av tidens stil.
KARL JOHANS-STILEN.
BORGERLIGT, KÄLKBORGERLIGT, ROMANTISKT.
Både i yttre och inre avseenden blevo hemmen förändrade. Men
stilmässigt fortsatte man den klassicerande riktning, som vi lärt känna i den
gustavianska tiden. Liksom i utlandet blev den — under direktoirtiden
— mera romerskt torr, för att under kejsartiden försöka antaga grekiska
former, i någon mån — efter Napoleons tåg till Egypten — uppblandade
med egyptiska motiv. Förenkling och raka linjer bli tidens signatur.
Byggnadens fasader kunna utsträckas med jämna plan, ntan framskjutande
partier; endast den centrala mitten markeras gärna av en
monumentaltrappa, framspringande pilastrar, eller — ofta — en kolonnad. Med
huvudbyggnaden sammanhängande lägre flyglar uppliva fasaden särskilt å
lant-slott (ombyggnaden av Sävstaholm samt Sperlingholm 1812). Det ovala
lämnar plats för det cirkelrunda, som får betydelse i anläggningen (av
större byggnader) antingen i vestibul eller i ett kupolrum (se bild sid. 232
från Rosendal). Detta kupolrum förlädes ofta på övervåningens
trädgårdssida och kunde då skjuta halvcirkelformigt ut över fasadens raka
linjer. Det ornamentala inskränktes ofta till kantiga listverk, taklisten
uppbars gärna av en konsolfris. Taket blir lågt, obrutet; i stället för
gavelfronton över huvudfasaden anbragtes ofta en låg attika, gärna
försedd med inskription och årtal.
Bland arkitekterna från den gustavianska tiden levde flera kvar.
Nämnas må särskilt C. F. Sundvall. Han hade vid århundradets början
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
