Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men icke blott lyran representerar i heminredningen det romantiska
draget. Det kommer fram i de målade eller — nu alltmera — tryckta
tapeterna, med romantiska landskap, de s. k. skogstapeterna, vilka kunde
uppliva också ett rum med pilasterinredning. Stundom utgjordes
väggdekorationen av målade kolonner med landskapsscener och veduter emellan.
Och i rum med enklare väggfält kommo dessa mer och mer att prydas av
målade landskapsbilder. I en annan uppsats i detta band se vi, huru
landskapet bryter sig fram såsom ett av måleriets allra förnämsta områden.
Detta är för tiden ytterst betecknande. Carl Johan Fahlcrantz, vår
förnämste landskapsmålare, kan med skäl räknas som en av våra ledande
romantiker.
I litteraturen framträder detta landskapssvärmeri särdeles starkt.
Planschverk och album med romantiska vyer komma nu att räknas bland
hemmets käraste föremål.
Det romantiska i det naturliga landskapet fick nu tränga sig ända fram
till hemmens närhet och avskräcktes icke av byggnadernas stränga
klassicitet. Den engelska parken, som börjar anläggas hos oss redan under
1700-talets senare del, får nu än större spelrum. Den uppträder, med sina
slingrande gångar, icke blott innanför den franska trädgårdens rakskurna
kvarter, utan den övervinner på många håll det snörräta och jämnklippta i hela
anläggningen. Den naturliga parkens drag göras än mera rika och växlande.
I stället för lusthuset, uppbyggt som ett klassiskt tempel och ofta placerat
på en höjd, överraskas man nu av en halvt dold »eremitage», en spån- eller
torvtäckt stuga, en avläggare av den »indiska hyddan» hos romantikens
franske förelöpare Chateaubriand.
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. Nästan Carl Larssonsk är idyllen d denna vackra
bild av ett okänt, säkerligen burget borgarhem i Stockholm för gott och väl hundra
är sedan; det är sannolikt hos en ämbets- eller köpmannafamilj vi titta in. Det är en
vardag vilken som helst — mor i huset går omkring i förkläde med den yngste i
famnen. Stolarna äro så moderna och fina, att de i vardagslag måste skyddas med
överdrag. En praktpjäs i tidens eleganta stil är spegeln till vänster; överst är den prydd
med bilden av en fågel, på marmor- eller porfyrskivan står en liten statyett; de fyra
benen, som bära upp det hela, vila på en sockelskiva. 1 angränsande rum hänger en
ljuskrona av något enklare typ än de bronsamplar eller glittrande empirekronor med
festoner av slipat glas, som i något förnämare miljö voro vanliga. Den unge husfadern
å bilden röker långpipa; han är klädd i syrtut, medan den sittande mannen uppträder
i brun frack. Alla bära smala långbyxor och tvärt avskurna västar, såsom dagens
herrmode bjöd. — Akvarellerad tuschteckning av K. A. Ljunggren. Nationalmuseum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
