Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Israel Hwasser, Carl Peter Thunberg och (sedermera) Elias Fries. Vidare
bland humanisterna Gei jer, Palmblad, Atterbom och Törneros. I den
romantiska diktarrörelsen, som tidvis hade sitt förnämsta stöd i Uppsala,
voro de tre sistnämnda bland de ledande (härom må hänvisas till annan
uppsats i detta band). En plats för sig intog Geijer redan tidigt men
alldeles särskilt sedan hans s. k. avfall från de konservativa idéerna blivit
bekant. Om hans imponerande framträdande får man en föreställning
genom följande minnesanteckning av en åhörare: »Geijer — hans
majestät, hade jag så när sagt — läste klockan 12—1 i Gustavianum. Vad det
var kallt den vintern. Men föreläsningarna kunde man icke försumma;
det hade varit brist på god ton. Alla ville också låta se att de voro där
— icke allenast låta se sig av föreläsaren, utan av varandra, och att
försumma dessa föreläsningar hade varit ungefärligen detsamma som att vid
en operaföreställning försumma en berömd primadonnas uppträdande.
När, då den akademiska kvarten slog, de välbekanta stegen (Geijer gick
mycket raskt) hördes i stentrappan, trängde sig alla fram till gången, där
han hade att passera, för att bli sedda, och sökte bemäktiga sig de bästa
bänkarna. En och annan slog sig också med sitt bläckhorn ned i något
fönster för att annotera.» — Geijer var den utpräglade
kulturpersonligheten. Genom sina skrifter i litterära och sociala frågor, sina dikter och
sina stora historiska verk har han mäktigt inverkat på det svenska folkets
bildning, och hans staty pryder med rätta universitetsplatsen i Uppsala.
Sedan Robert von Kraemer 1830 blivit landshövding i Uppland, steg
också residenset i det gamla slottet till en bildningshärd av betydelse. På
många områden inverkade han kulturbefrämjande, ej minst på jordbrukets;
så var det han, som tog initiativet till upprättandet av Ultuna
lantbruksinstitut (1848).
I Lund, som icke hade någon landshövding, var biskopshuset det
centrala; och biskop Vilhelm Faxe och hans förträffliga maka Helena
Bill-bergh utövade här en representation, berömd i hela riket. Från den lilla
universitetsstaden hade utgått icke mindre än tre av »rikets herrar», nu
under Karl Johans första tid excellenser och grevar. Alla tre utgingo från
professorshem. Karl Lagerbring hade varit en av Gustav IV Adolfs
trognaste och levde nu i tillbakadragenhet. Mathias Rosenblad däremot var
som justitie statsminister en av de mest betydande politikerna under Karl
Johans tid, och Lars von Engeström ledde under konungens första år med
kraft och skicklighet utrikespolitiken. Hans far, som blev biskop i Lund,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
