Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De eldsvådor, som drabbade Tegnérs
stiftsstad 1838 och 18i3, uppkallade hans
deltagande och hjälpsamhetsbegär — han befann
sig annars under dessa år i en period av
dysterhet, och över den lilla stadens
innevånare med skvallrets *stenskvättor» i spetsen,
fällde han bittra yttranden. På östrabo
mot-togos och härbärgerades nu många husvilla.
I ett varmhjärtat brev till J. O. Wallin,
utnämnd ärkebiskop men ännu kvarboende i
Stockholm med tjänstgöring i Storkyrkan,
påkallade han dennes hjälp för insamlande av
bidrag i huvudstaden till de nödlidande i
Växjö. Wallin höll då på första bönedagen
1838 en storslagen predikan och skrev en
psalm, benämnd »Sista våckelseropeD. Bägge
trycktes (hos P. A. Norstedt <& Söner
kostnadsfritt) i ett litet häfte med ovanstående
titel och såldes för det goda ändamålet.
Wal-lins upprop hade storartad framgång och
förtjänar att minnas som ett vackert prov pä
svensk medborgaranda för hundra dr sedan.
ter och deras efterkommande
ämbetsmän, samt upphöjdes — i äldre
tider — ej sällan i adligt stånd. —
Detta är vad man kallat den
normala svenska samhällsutvecklingen.
— En sådan uppfostrargärning
torde icke många länder ha att
uppvisa. Den har bidragit i hög grad
till den utveckling i äkta folklig
riktning, som är vårt lands stolthet. Det
är svensk medborgaranda. Denna
svenska medborgaranda stärktes
också genom de nyss skildrade
strävandena samt genom de nya
andliga rörelser, som under 1800-talets
förra del framträdde både inom och
utom kyrkan.
Ståndsskillnaderna märktes ju
ännu, men de började utjämnas,
och sådana varmhjärtade
uppfostrare som Torsten Rudenschöld
verkade med religiös och social
hänförelse för samhällsklassernas
förbindande, en »ståndscirkulation»
i djupare mening. »Alltjämt fortgår
en väldig rörelse framåt mot
människolivets mål», yttrar
Rudenschöld i skriften »Tankar om
ståndscirkulationen», som 1814
trycktes enligt Skaraborgs läns
hushållningssällskaps beslut och
på dess förlag. Denna rörelse
åsyftar äkta förbrödring och skall
framträda icke blott »i det svaga
enskilda livet utan mer och mer med
kraften av en genomgripande
allmän samhällsanda».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
