Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Det var med kvinnans frigörelse
för ögonen, som hon riktade
blicken mot andra världsdelar för att
studera förhållandena där, främst
då Nordamerikas förenta stater, dit
hon reste 1849. Det var också mot
rådande skick och sed, som hon i
Stockholm (1853) i anslutning till
koleraepidemien bildade en
frun-timmersförening för att
omhändertaga de många föräldralösa
barnen. Den åtgärden stämplades som
»missbruk av qvinnans
verksamhet». Men kulmen skulle i alla fall
nås genom »Hertha», Fredrika
Bre-mers kvinnosaksroman,
kvinnorörelsens »Onkel Toms stuga»,
tillkommen för att väcka opinionen i
fråga om kvinnans myndighet. I
denna roman tecknar hon bilden
av en ung kvinna, vars liv
fördystras av en despotisk faders
förmyn-derskap. Hon ser sitt giftermål
uppskjutas, och hon förenas med sin
älskade, först när han efter en
olyckshändelse är nära döden.
Fadern dör ruinerad, sedan även
döttrarnas mödernearv uppslukats.
Författarinnan låter slutligen Hertha
för att »befria sina bundna systrar»
grunda en högre skola, där unga
flickor ur alla samhällsklasser kunna fostras till samhällsmedlemmar. Denna
bok, som blev Fredrika Bremers på en gång hänsynslösaste och mest
själv-uppgivande gärning, berövade henne en stor del av hennes litterära
popularitet. Hon satte den likväl högst bland sina skapelser och ångrade den
aldrig, trots att kritiken på många håll ställde sig oförstående. När Fredrika
Bremer låter sin hjältinna vårda en ung man, som råkat ut för en knäskada.
Fredrika Bremers insatser i det sociala
arbetet inskränkte sig inte till specifika
kvinnofrågor. Avsedd effekt hade hennes uppmaning
1843 till Sveriges kvinnor om
»penningesam-manskott för bildandet av räddningshus»,
d. v. s. uppfostringsanstalter för vanartiga
barn. Ett sådant var det några dr tidigare
grundade »räddningsinstitut et” (nuvarande
skyddshemmet) i St. Råby i Skåne, och från
ett samtida tryck citeras här ett par verser till
Fredrika Bremer, »afsjungna av barnen på
räddningsinstitutet i St. Råby» med anledning
av den berömda författarinnans vädjan:
»Ditt namn är på sitt segertåg
kring haf och länder nu,
och dock till oss förgätne såg
med hjertlig ömhet Du.
En engels bön för oss med hopp
Du tydde för vårt land,
och tyst barmhärtighet sprang upp
och räckte oss sin hand.
På diktens duk hur målar dock
Din sköna själ sin bildI
Men menskokärlek skapar ock
en verld, så ljus och mild.
Den skapelsen, Din teckning värd,
här stilla formar sig.
O tag vår känslas varma gärd,
och Gud belöne Digh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
