Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I åtskilligt var
denna musikaliska högperiod
bunden av en konvention
och stilregler, som icke
utan vidare kunde
överföras till ett nytt tidevarv
med andra förhållanden
och en förändrad syn på
tillvaron. Ytterst
bestämdes ju i många fall
1700-talets artistiskt-lyriskt-sce-niska föreställningsvärld
av uppslag, som utgått
från Lovisa Ulrika och
Gustav III och de trängre
kretsarna kring deras hov.
Men det förefaller nästan,
som om festskimret från
denna period alldeles
särskilt också hörde samman
med de lekande, livliga
färgerna i individernas
yttre apparition, som om
även musiken lättare reflekterades och gav eko i en omgivning av rokokons
prunkande stoffer av siden- och sammetsbrokad. Alltnog, festklangerna
tycktes till en början icke finna sig lika villigt till rätta i 1800-talets mera
utpräglat borgerliga miljö med inslag av hemvävt svenskt vadmal. Och
dock kan man bestämt påstå, att musiklivet under 1800-talet i ganska hög
grad just byggde vidare på traditioner, som utbildats under det föregående
århundradet, även om de yttre formerna för den musikaliska samvaron
människor emellan förändrats och delvis modellerats om efter andra förebilder.
Bäst märker man samhörigheten mellan de bägge perioderna, om man
håller sig till amatörerna. Mycket av den högt uppövade musikaliska
färdigheten hos privatmannen försvann nog med den generation, som följde
Gustav III i graven. Men uppfattningen, att musiken icke blott hörde till
det offentliga livet utan i lika grad var en hemmets angelägenhet, levde kvar,
så även meningen, att dilettanten gott kunde hävda en ställning vid sidan
Denna vackra bild över temat tonernas makt visar en
betagande scen från Gunnebo herrgård: »Fru Ullman
spelar fiol, John Hall i extas åhörare». — Lavering av
J. T. Sergel. Nationalmuseum.
Sv. folket genom tiderna VIII. — 22.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
