Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
eller, vad värre var, påviskt kätteri, och detta med sådan framgång, att
menige man smög sig dit, ungefär som våra dagars societetsdamer till
spågummor. Läkarne insågo emellertid, att brunnsvattnet ägde
hälsobringande egenskaper, och på 1600-talet var det mycket vanligt, att
förmögna personer reste utomlands för att vid brunnar på kontinenten —
Aachen, Spaa, Schwalbach etc. — söka återvinna sin hälsa, som förstörts
av dryckjom, frosseri, fältlivets mödor eller helt enkelt de kalla bostäderna.
Fosterländskt sinnade män sökte då med ljus och lykta efter inhemska
brunnar, fastän länge förgäves, tills omsider läkaren Urban Hiärne, som
själv vistats vid utländska brunnar, år 1678 upptäckte Medevivattnets
»dygd». Han säger själv, att hälsobrunnar dittills varit lika okända i
Sverige som elefanter och noshörningar, och att det ansetts vara lika liten
»wån» (möjlighet) att i svensk jord finna mineralvatten som att finna
guldsand. Men sedan Hiärne genom en energisk och framgångsrik reklam gjort
Medevi känt, blev det ett ivrigt letande efter andra »surbrunnar» runt om
i landet. Snart kunde varje landskap och större stad skryta med sin
hälsokälla, även om den stundom var av tvivelaktig läkekraft. Så upptäcktes,
förutom brunnar på Norrmalm (1680) och Djurgården (1690) och i
Göteborg, bl. a. Viksberg (1683), Sätra (1700), Ronneby (1705), Ramlösa (1707),
Loka (1720), Porla (1724).
De flesta av dessa brunnar fingo betydelse huvudsakligen för den
närmaste trakten. Medevi däremot behöll hela 1700-talet igenom — under de
sista årtiondena i tävlan med Loka — sin karaktär av samlingsplats för
hov och societet. Änkedrottning Hedvig Eleonora var en av de första
brunnsgästerna i Medevi. Den lika sköna som snillrika Aurora
Königs-marck skildrade i brev till en kusin nöjeslivet vid brunnen (1682): dans,
musik, flört, rid- och åkturer, ringränningar, tablåer, kägel- och kortspel.
Under Frihetstiden uppsöktes Medevi särskilt av hattpartiets ledande män.
Rrunnskuren var oftast blott en förevändning för vistelsen i Medevi eller
någon annan brunnsort, där ett glatt och ganska otvunget sällskapsliv
idkades. På en del brunnsorter frodades allsköns klädlyx och flärd, på andra
PLANSCH Å MOTSTÅENDE SIDA. »Utsigt af en Lust park vid Medevi, där H. Maj:t
Konung Gustaf IV Adolph under sin Brunnscur 1798 täcktes gifva en gouté dt samtelige
Brunsgästerna, den Hans Kongl. Maj.t sjelf bevistade.» Festen hölls vid den romantiska
dammen i engelska parken vid Medevi säteri; pä en udde i dammen underhåller sig
konungen med sina gäster, medan betjänterna dröja sig vid vagnparken i förgrunden. •—-
Ak-vatintagravyr av C. Akrel 1803 efter teckning av C. ./. Fahlcrantz. Kungliga biblioteket.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
