- Project Runeberg -  Svenska folket genom tiderna / 8. Karl Johans-tiden /
367

(1938-1940) [MARC] With: Ewert Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

tsmafSm




Augustenbad i Bie — »badorten mitt i skogen» — i Södermanland skapades av två
baroner Bonde 1843 efter närmast tyskt mönster; här praktiserades i modifierad form den
tyska kallvattenkurmetod, som just vid denna tid gjorde ett hastigt segertåg genom Europa.
Under ett par årtionden stod det kalla vattnet högt i kurs som hälsomedel; en av
hydro-terapiens första svenska anhängare var intendenten vid S:t Ragnhilds källa i Söderköping,
d:r J. O. Lagberg, som organiserade och ledde den berömda kallvattenkuranstalten i
Söderköping, om vilken närmast följande bilder ha ett och annat att berätta. — Litografi.

Kungliga biblioteket.

het och andra svaghetssjukdomar...» Man var alltså nu höjd att
tillmäta de salta baden — jämte den ozonmättade havsluften — samma roll
av ofelbart botmedel mot allsköns krämpor, som man hundra år tidigare
tilltrott brunnarna.

Dessa hade dock ingalunda fallit i glömska. Medevi behöll rätt länge en
viss aristokratisk prägel, fastän inslaget av förmögna köpmän och
brukspatroner blev alltmera betydande. Porla besöktes på 1810-talet årligen av i
medeltal 132 ståndspersoner och 360 ur allmogen. Vid kungliga brunnsorten
Loka dominerade högadeln, men där rådde ytterst spartanska seder. Där
hade konung Adolf Fredrik 1761 och 1762 funnit bot för sin huvudvärk och
reumatism. Till minne därav ämnade hans gemål Lovisa Ulrika resa en
minnessten. Dalin författade inskriptionen, men först 1825 blev stenen rest.
En hederlig bergsman, Petter Johansson från Saxån, besjöng kungafamiljen
i ett tidstypiskt, rörande naivt kväde, som i facsimil återges vid sid. 236 i bd 6.

Under Gustav III:s tid var Loka ytterst förnämt: det besöktes 1776 av
konungen och tre riksråd, men denna »dystra dal» kunde knappast
betraktas såsom något sommarnöje. Gustaf Johan Ehrensvärd, som hörde till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Oct 12 02:31:51 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/svfolket/8/0437.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free